Göteborg saknar professur inom växande folksjukdom
Om Göteborg inte satsar på forskning inom njurmedicin riskerar vi att hamna på efterkälken kunskapsmässigt och det får allvarliga konsekvenser för göteborgarna.
Kronisk njursjukdom är en av våra nya folksjukdomar. Det finns dock för få njurmedicinska specialister i Sverige, en situation som kan komma att förvärras med pensionsavgångar inom kort. Trots att behovet är stort har inte någon ny professur i njurmedicin utlysts sedan 2015 i Göteborg, vilket gör att vi hamnar på efterkälken kunskapsmässigt och de som kommer att drabbas är göteborgarna, skriver bland andra Håkan Hedman, Njurförbundet.
Kronisk njursjukdomar ökar i Sverige och i världen. Forskning visar att nära tio procent av befolkningen i Sverige är drabbade. Av jordens befolkning lider drygt tolv procent av kronisk njursjukdom enligt sammanvägd internationell forskning. Kronisk njursjukdom har många orsaker, bland annat, inflammationssjukdomar, högt blodtryck, diabetes, infektioner ärftliga sjukdomar samt åldersförändringar.
Mycket talar för planetens ökande miljöproblem såsom global uppvärmning, luftföroreningar samt brist på rent vatten kommer att öka andelen kroniskt njursjuka patienter i världen. Beräkningar visar att år 2040 kommer kronisk njursvikt att vara en av de fem vanligaste orsakerna till död i världen. Den pågående coronapandemin har lett till många nya fall av akut njursvikt som kräver dialys som i vissa fall blir bestående. Enligt Svenskt Intensivvårdsregister har hittills nära 30 procent av intensivvårdsbehandlande patienter vid covid-19 behövt dialys.
Kronisk njursjukdom är allvarligt och kan bli livshotande då njurfunktionen sviktar om inte njurersättande behandling, med dialys eller transplantation sätts in. Om njurproblemen upptäcks i tid kan utvecklingen bromsas med effektiv blodtrycksbehandling, riktad medicinsk behandling och livsstilsförändringar. Många patienter med kronisk njursjukdom upptäcks ofta allt försent i förloppet. Bristande kunskaper inom vården om att förhöjt blodtryck kan vara relaterat till njursjukdom kan vara en del bland orsakerna.
Det behövs därför mer utbildning och information om detta till exempelvis vårdcentraler och inte minst till allmänheten. Det finns även för få njurmedicinska specialister i Sverige, en situation som kan komma att förvärras med pensionsavgångar inom kort. Samspelet mellan specialistutbildning, klinisk forskning och praktisk tillämpning av forskningsfynd är avgörande för att njurvården ska förbättras.
Njurforskning tillhör tyvärr inte de strategiska forskningsområdena i Sverige som exempelvis neuroforskning, diabetesforskning och cancerforskning, trots att kronisk njursjukdom är vanligare än flera av de områden som idag prioriteras inom den medicinska forskningen. Anslagen till njurforskning är därför relativt låga och forskarna får till stor del förlita sig till bidrag från olika stiftelser. Trots det håller njurforskningen i Sverige hög kvalitet.
I Göteborg bedrivs mycket framgångsrik experimentell njurforskning som kan leda till nya behandlingsterapier vid olika njursjukdomar. Den kliniska njurforskningen i Göteborg har varit mycket framgångsrik inom blodtrycksområdet, dialys, njurtransplantation och diabetesrelaterad njursjukdom. Många njurläkare har utbildats, forskat och disputerat i Göteborg och erhållit professurer och höga tjänster vid andra lärosäten. Framgångarna har till stor del berott på att Göteborgs universitet inrättade en professur i njurmedicin mycket tidigt, redan under slutet av 1960-talet.
Den har sedan dess varit besatt av tre personer fram till 2015 då den senaste innehavaren slutade för en hög tjänst utomlands.
Trots flera påstötningar från Svensk Njurmedicinsk Förening och Njurförbundet har ännu inte någon ny professur i njurmedicin utlysts. Inställningen från universitetet att det råder brist på kompetenta sökande i Sverige är inte hållbar eftersom detta kan bedömas först då ansökningarna blivit granskade. Universiteten i Lund, Linköping och Uppsala har gjort andra bedömningar och vid alla dessa universitet har man nyligen besatt vakanta professurer i njurmedicin.
” Njurforskning tillhör tyvärr inte de strategiska forskningsområdena i Sverige som exempelvis neuroforskning, diabetesforskning och cancerforskning, trots att kronisk njursjukdom är vanligare än flera av de områden som idag prioriteras inom den medicinska forskningen
Göteborg riskerar att hamna på efterkälken inom klinisk njurforskning i jämförelse med andra lärosäten. Det är mycket allvarligt för göteborgare och västsvenskar. Den sedan fem år vakanta professuren i njurmedicin vid Sahlgrenska Akademin måste snarast utlysas för att säkerställa behovet av klinisk forskning och utbildning av specialister inom njurvård till den ökande befolkningen i Göteborg och Västra Götaland.