USA:s sanktioner mot ICC väcker uppseende
En amerikansk drönare i luften i södra Afghanistan.
USA försöker hindra utredningen av krigsbrott i Afghanistan med sanktioner – ett vapen som landet brukar ta till mot terrorister, skurkstater och grova brottslingar. – Det är mycket uppseendeväckande och olyckligt, säger folkrättsprofessor Mark Klamberg.
USA införde nyligen sanktionerna mot Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare Fatou Bensouda och hennes medarbetare, med hänvisning till att de ”fortsätter rikta in sig på amerikaner”. Domstolen, förkortad ICC, har sedan i våras i uppdrag att utreda huruvida krigsbrott har begåtts av någon av de inblandade parterna i Afghanistan – oavsett om det är amerikaner, talibaner, terrorister eller regeringssoldater. Men USA spjärnar emot.
– USA har använt sanktioner för att komma åt terrorister och personer som begått grova förbrytelser. Nu används samma typ av sanktioner mot personer som utreder brott och den typen av överträdelser, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
USA är inte del av ICC-samarbetet, men det är Afghanistan och domstolen har därmed mandat att utreda krigsbrott som begåtts där. På så vis skulle vidden av brotten i det 19 år långa kriget kunna dokumenteras, men det kan bli desto mer problematiskt att försöka lagföra personer som begått dem om USA inte är villiga att lämna ut misstänkta.
– USA kommer inte att samarbeta, men det är tänkbart att det finns vittnen och dokumentation från andra länder, som man kan få tag i på annat sätt, säger Mark Klamberg.
Faktum är att en utredning i USA:s senat för flera år sedan slog fast att amerikanska soldater och tjänstemän har utsatt människor för tortyr i Afghanistan och på andra platser, poängterar folkrättsprofessorn.
– Det logiska nästa steget hade varit att amerikanska utredare hade utrett det här och lagfört eventuella brott. Då hade saken varit ur världen, säger han.
ICC får nämligen inte starta en formell brottsutredning om en redan har inletts i ett inblandat land.
– Problemet här är att händelserna, tortyren, hade sanktionerats från Vita huset. Då hamnar man hos (tidigare vicepresidenten) Dick Cheney och (tidigare presidenten) George W Bush.
För Fatou Bensouda och hennes medarbetare innebär sanktionerna bland annat reseförbud och att deras ekonomiska tillgångar kan frysas. Det är då till exempel tveksamt om chefsåklagaren kommer att kunna resa till New York, vilket hon regelbundet gör för att rapportera till FN om domstolens arbete.
För processerna i ICC kan det innebära att andra länder och anklagade personer pekar på USA.
– Det är möjligt att det får konsekvensen att andra personer som är föremål för utredningar säger att ”men om USA inte samarbetar...”, säger Mark Klamberg, som lyfter Sudans folkmordsanklagade tidigare diktator Omar al-Bashir som ett exempel.
– USA ska inte hamna i sällskap med Sudan.
Annars brukar kritiken mot ICC handla om att den bara utreder brott i Afrika, vilket en del anklagade afrikanska ledare inte har varit sena att påpeka.
– Det är en positiv sida av det hela (utredningen i Afghanistan). Det blir handfast här att domstolen utreder brott även utanför Afrika, även om de begås av personer i mäktiga stater, säger Klamberg.
Om Afghanistanutredningen skulle leda till att ICC vill häkta misstänkta förbrytare kommer alla anslutna länder, som Sverige, vara skyldiga att gripa dem. På så vis kan det få konsekvenser även för eventuellt misstänkta amerikaner, påpekar Mark Klamberg.
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) understryker att Sverige och EU uttalat ett konsekvent stöd för ICC.
”Djupt bekymrad av amerikanska åtgärder som riktas mot ICC och två av dess tjänstemän, som hotar domstolens oberoende och opartiskhet”, skriver hon på Twitter.