Ta reda på mer om historien bakom hemmet du bor i
”Det märks att det finns ett ökat intresse för byggnadsvård. De senaste 20 åren har det poppat upp många specialbutiker och det finns gott om bra litteratur som är lätt att ta till sig” säger byggnadsantikvarie Fredrik Olsson.
Vad vet du om ditt hus och hur det har byggts? Det går att hitta mycket information i arkiv, ritningar och böcker – och ditt hem mår bra av att du känner till dess historia.
Intresset för byggnadsvård och suget efter kunskap om våra hem ökar stadigt. Förutom att nya böcker ges ut, arrangeras det kurser i allt från hur man timrar eller renoverar fönster, samtidigt som tv-program som ”Det sitter i väggarna” drar stor publik.
– Jag tror att det går lite hand i hand med hållbarhetsrörelsen, säger Fredrik Olsson, byggnadsantikvarie på AIX Arkitekter.
Han har märkt att tillfällena när hans yrkeskår kopplas in blir allt fler och att det blir viktigare att bevara kulturhistoriska värden.
Det hör ihop med en bevaranderörelse som vaknade redan i samband med efterkrigstidens citysanering, som rivningarna i Klarakvarteren i Stockholm och Haga i Göteborg – en rörelse som lever fortfarande, menar han.
Det finns en lång historia av att arkivera saker i Sverige. Från detaljplaner, bygglovsansökningar och ritningar hos kommunen, via detaljerade beskrivningar hos Brandförsäkringsverket, till spännande foton hos läns- och stadsmuseer. Att forska i ett hus historia är att lägga ett pussel.
– Om huset ligger i tätbebyggt område finns det ofta mycket att hämta i ritningar och liknande. Är det ett torp på landet kan det vara svårare, men då finns det gott om böcker att ta hjälp av i stället, säger Fredrik Olsson.
Han fortsätter:
– Hur ser profilerna på snickerierna inomhus ut? Vilka material och byggnadstekniker har använts? Vad är det för typ av panel? Man kan komma ganska långt genom att jämföra med bilder
För den som vill gå på djupet går det att beställa en antikvarisk förundersökning. Det är en utredning som innehåller historik, nulägesbeskrivning, sammanställning av de kulturhistoriska värdena som huset har samt råd och riktlinjer till nuvarande ägare.
– Då får man också hjälp med de svårare ingångarna i arkiven, där man kan behöva lite erfarenhet för att hitta det man söker, säger Fredrik Olsson.
Av en byggnadsantikvarie kan man också få hjälp med färgsättning i en renovering eller bolla hur en eventuell ombyggnad ska göras för att ta så stor hänsyn till huset som möjligt.
All bebyggelse i Sverige omfattas nämligen av något som kallas varsamhetskravet, som innebär att ändringar enligt plan- och bygglagen alltid ska utföras varsamt. Dessutom mår huset oftast bättre av att vara i händerna på en ägare som har koll på dess historia, enligt Fredrik Olsson.
– Generellt kan man säga att ett hus alltid mår bäst av att renoveras med samma material som det är uppfört med. Det kan uppstå konflikter annars, exempelvis kan ett för hårt, cementbaserat bruk bryta sönder en mur som tidigare putsats med kalkbruk.
I äldre hus kan det bli en rolig upptäcktsfärd genom historien att börja glänta på ytskikten. En tapetserad vägg kan ha flera lager av äldre tapeter under, och rätt vad det är kan tidningspapper från när det begav sig dyka upp – tidningar användes ofta som extra isolering.
Att hitta den ursprungliga färgsättningen genom att skrapa på färgen på snickerier är också en spännande tidsresa – knepet är att skrapa nere i profilerna, där tidigare ägare kan
Generellt kan man säga att ett hus alltid mår bäst av att renoveras med samma material som det är uppfört med.
” Riv inte ut något som du på sikt kan få ångra. Ett äldre hus kan ha spår från generationer av användare. Då förtjänar det också lite hänsyn. Fredrik Olsson