Fakta: Sveriges beredskap i dag
Tidigare fanns stora bergrum och lagerhallar fulla av allt i från medicinsk utrustning till mat och olika läkemedel i Sverige.
Så ser det inte alls ut i dag. Här är det som nu finns och här ligger ansvaret:
Regioner, kommuner och
• privata vårdgivare:
Har ansvar för att det ska finnas medicin och sjukvårdsmateriel till sjukhusen. Regionerna ska dessutom planera för katastrofer och se till att det finns tillgång till teknisk utrustning, förbrukningsmateriel, läkemedel och utrustning till personalen. Under pandemin visade det sig att bristerna var stora och lagerhållningen otillräcklig.
Myndigheten för samhällsskydd
• och beredskap, MSB:
Har ett lager med utrustning för att stärka den inhemska beredskapen, till exempel för kommuner som drabbas av skogsbränder, oljeutsläpp och översvämningar. Lagret innehåller till exempel tält, brandslangar, vattenspridare, kraftfulla pumpar. Även resurser som helikoptrar och skopande flygplan räknas in. MSB:s utrustning används också vid internationella hjälpinsatser.
Folkhälsomyndigheten:
•
Lagerför en del mediciner för influensapandemier och smittsamma sjukdomar, som antivirala läkemedel och antibiotika.
Socialstyrelsen:
•
Har ett lager med sängar, reservelverk och ventilatorer, andningsutrustning som bland annat användes vid fältsjukhuset som sattes upp på Östra sjukhuset i inledningen av coronapandemin. Myndigheten har även vissa läkemedel och sjukvårdsutrustning.
Livsmedelsverket:
•
Det finns ingen beredskapslagring av dricksvatten och mat i Sverige i dag. Myndigheten har dock ansvar för att stötta aktörer på marknaden att kunna säkra produktionen så att det alltid ska finnas mat och vatten att tillgå.
Energimyndigheten:
•
Sverige har ansvar att lagerhålla drivmedel för tre månader, enligt avtal inom EU. Lagret finns hos ordinarie aktörer på marknaden och myndigheten kontrollerar så att detta sköts.