och modeföretag tog fram skyddskläder.
Det är en lösning som inrikesminister Mikael Damberg tror mycket på. Han är i regeringen ansvarig för den civila beredskapen och planerar att inom kort skapa ett råd av personer ur näringslivet för att få deras syn på frågan.
Längst har arbetet kommit när det handlar om sjukvården.
Regeringens utredare Åsa Kullgren presenterade nyligen sina slutsatser kring lagerhållning av läkemedel och medicinsk utrustning, en utredning som tillsattes 2018. Hon pekar på en beredskap i fyra steg, allt i från lagring till nationell produktion av nödvändiga produkter och vacciner.
Men också på lokal nivå planeras för upprustning. I Göteborg har till exempel stadens politiker och Västra Götalandsregionen enats om en avsiktsförklaring för ett år framåt, om lager för skyddsutrustning för vård och omsorg.
– Under avtalstiden ska förutsättningar för en långsiktig samverkan kring beredskapslagring av skyddsutrustning inom hela Västra Götaland utredas, sa Dan Åberg, ordförande i servicenämnden i Västra Götalandsregionen i ett pressmeddelande när beskedet presenterades.
Enligt Mikael Damberg kommer en upprustning av beredskapen innebära att alla sektorer måste analysera vad som måste finnas för att verksamheten ska fungera även i händelse av kris eller krig.
Det handlar inte minst om handeln, där inte bara pandemin utan också det grundstötta fartyget Evergiven
i Suezkanalen visat på sårbarheter.
Inrikesministern menar att Göteborg har en viktig roll att spela.
– Den första försvarslinjen i Sverige är att hålla igång handeln och Göteborgs hamn är pulsådern för hela Nordens ekonomier, både för import och export. I de värsta av lägen kan handeln påverkas negativt.
Ann Ödlund på FOI säger att Göteborg är ett av Sveriges militärstrategiskt prioriterade områden.
– Delvis på grund av hamnen, som är en hubb för import och export också till Finland och Norge. Dessutom för vägarna till Oslo och att det är ett storstadsområde.
För Sveriges del handlar det också om att lära av andra.
– Finland kopierade sitt försörjningssystem från Sverige och nu när vi ska bygga upp vårt igen så tittar vi på Finland. Det är lite rundgång, säger Damberg.
Även Jan-Olof Olsson på MSB ser Finland som en föregångare. Han menar att vårt grannland har bra koll på vad som är strategiskt viktigt för staten att lagerföra, och att man i övrigt har ett väl utvecklat samarbete med det inhemska näringslivet, för snabb omställning och löpande rapporter om vad som riskerar att bli bristvaror.
– Det gör att de snabbt kan gå ut och göra en gemensam upphandling och bygga upp ett buffertlager. I Sverige har vi inte det utan vi ser det ganska sent och då hamnar vi på efterkälken, säger Olsson.
Att bygga upp beredskapen på nytt kommer att ta lång tid, det är både experter och politiker eniga om.
– Det kommer att ta flera mandatperioder, säger Damberg.
Skulden för nedrustningen lägger inrikesministern på sitt eget parti, Socialdemokraterna, men också på andra. En stor del av neddragningarna genomdrevs när Göran Persson (S) var statsminister.
– Hela det politiska fältet då ansåg att det säkerhetspolitiska läget var annorlunda, att vi inte hade lika stort behov av ett starkt civilt försvar. Jag kan se nu att det var ett misstag av tidigare regeringar. Tyvärr fanns det väldigt få röster inom något parti som värnade om det civila försvaret. Fanns det någon diskussion så handlade den om det militära försvaret.
Enligt inrikesministern har den nuvarande regeringen påbörjat uppbyggnaden, bland annat genom utbyggda resurser för att klara stora skogsbränder i form av helikoptrar och kommunikationsutrustning som placerats ut över landet.
Den första försvarslinjen i Sverige är att hålla igång handeln och Göteborgs hamn är pulsådern för hela Nordens ekonomier, både för import och export.
Mikael Damberg (S)
Inrikesminister