Matbloggaren Annie fick smaken förstörd av covid-19

Det började med en fransk löksoppa som smakade lite underligt. Sedan flippade Annie Månssons luktsinne ur totalt och nu vill hon knappt äta längre.

– Så fort någonting är på spisen känner jag ett så kraftigt obehag att jag måste gå därifrån.

Annie Månsson driver matbloggen Vegokäk som är en av landets populäraste vegetariska matbloggar. För bara några månader sedan var hennes största intresse att laga och äta mat. Hon syntes ofta som gäst på Stockholms restauranger och kunde lägga flera timmar på att laga en vegetarisk gratäng eller få till en riktigt gräddig pastasås hemma i köket.

Idag blir hon äcklad bara hon tänker på det.

För drygt fyra månader sedan tappade hon lukt- och smaksinnet efter att ha drabbats av covid-19. Under vårvintern kom förmågorna långsamt tillbaka men för några veckor sedan spårade smaksinnet ur totalt.

– Det började en dag när jag lagat fransk löksoppa och den smakade lite konstigt. Sedan dess smakar allting fruktansvärt. Det är en smak jag aldrig känt förut. Om jag ska likna den vid något så skulle jag säga matavfall, alltså den där vätskan som bildas i botten på komposten. Det smakar som att det har blivit ruttet, säger hon.

Numera tycker hon att lök, tandkräm, och potatisgratäng smakar exakt likadant. Fenomenet kallas parosmi och innebär att luktsinnet kopplar fel, oftast på ett negativt sätt. Den enda skillnaden Annie Månsson känner är mellan varm och kall mat.

– Ingen varm mat fungerar, så fort någonting är på spisen så känner jag ett så kraftigt obehag att jag måste gå därifrån. Några saker går att äta kalla men det jobbiga är att kall mat inte känns riktigt som mat. Det funkar och man blir mätt men inte tillfredsställd på samma sätt, säger Annie Månsson.

För tre veckor tog hon en paus från sitt Instagramkonto och raderade appen från telefonen. Det blev för jobbigt med alla foton och videor på folk som lagade mat och tipsade om olika recept och restauranger. Hon blev bara avundsjuk på alla som kunde fortsätta som vanligt.

– Jag älskar att skapa recept och har massa nya idéer, men att skriva ner dem gör mig ledsen eftersom jag inte kan testa dem. Jag har precis börjat skriva på en bok som jag ska pitcha till några förlag men den ligger helt på is nu.

Det är välkänt att covid-19 kan påverka människors luktsinne men man vet fortfarande inte riktigt hur det går till. En teori är att viruset orsakar skador på de receptorer i näsan som registrerar luktämnen. En annan är att viruset förstör luktbulben i hjärnan, alltså det område där doftintrycken tolkas. Forskare har sett att luktbulben är mindre hos människor som smittats, men man vet inte om den förstörs av sjukdomen eller om personer med liten luktbulb har högre risk för att smittas av coronaviruset.

Studier visar att mellan 50 och 60 procent av alla som insjuknar i covid-19 förlorar luktsinnet helt. För många går besvären över efter några dagar eller veckor men vissa riskerar att få långvariga problem.

– Vi har ingen jättebra studie än, men av de som tappar luktsinnet så uppskattar vi att omkring 20 procent har kvar luktproblematiken efter sju, åtta månader. Av dem beräknas de flesta få livslånga problem, säger Johan Lundström som är luktforskare vid Karolinska institutet.

Om man räknar med att knappt en miljon svenskar har blivit smittade, så har alltså en halv miljon fått problem med luktsinnet. Enligt Johan Lundström kan 50 000 av dem räkna med att luktförmågan kommer att vara helt eller delvis förlorad resten av livet.

För dem handlar det inte bara om att förlora en njutning i livet utan om att riskera allvarliga hälsoproblem. Vissa tappar först i vikt eftersom de saknar aptit för att sedan gå upp i vikt eftersom de kompenserar smakbortfallet med att äta mer fett, salt och socker. Utan lukt och smak kan man också hamna i livsfarliga situationer, om man missar lukten av brandrök eller råkar få i sig någonting giftigt.

Vissa personer med luktproblem kan träna upp sina förmågor. Det går att öva hemma med hjälp av de varor man har i skafferiet, genom att lukta på några olika saker regelbundet under flera månader. Det kan vara bra att titta på det man luktar på för att stärka kopplingen mellan synen, lukten och smaksinnet och att skriva luktdagbok för att se om luktsinnet förändras. Enligt Johan Lundström verkar dock luktträning vara lönlöst för personer med parosmi.

I ett kommande projekt ska han undersöka hur många personer som drabbas av parosmi och långvariga luktproblem. Han söker också pengar för att testa en ny typ av behandling mot parosmi. Det kan vara svårt att få finansiering till den här typen av forskning eftersom merparten av pengarna går till mer brådskande forskning om vaccin och lungproblem.

Johan Lundström förstår att man måste prioritera men tycker att det behövs mer kunskap om sambanden mellan luktsinnet och covid-19. Han kontaktas av en del personer med allvarliga luktproblem som berättar att de har svårt att få hjälp inom den svenska sjukvården.

– Vården har dålig kunskap om det här eftersom det inte forskats fram så många behandlingar. Luktforskning generellt ligger 80 år bakom syn- och hörselforskningen eftersom man inte har ansett att det var lika relevant, men nu har man börjat förstå hur allvarliga problemen faktiskt kan vara.

Enligt Johan Lundströms beräkningar kommer många miljoner människor världen över att dras med livslånga luktproblem. För att hjälpa dem att hitta matglädje kom nyligen en kokbok med recept för personer som fått lukt- och smakbortfall efter covid-19. Recepten utesluter exempelvis vitlök, kött och ägg eftersom många rapporterar att de blivit extra känsliga mot just de smakerna.

För Annie Månsson har parosmin varit förödande. Hon är ledsen och orolig hela tiden och tänker mycket på om huruvida hennes smaksinne kommer att återvända eller om hon kommer behöva dras med problemen resten av livet.

– Om det här blir ett permanent problem vet jag inte vad jag gör av mig själv. Det känns som om någon stulit livets glädje och ljus. Min filosofi går ut på att mat ska vara glädjefullt men nu är det bara ett stort sorgebarn.

”

Det känns som om någon stulit livets glädje och ljus. Min filosofi går ut på att mat ska vara glädjefullt men nu är det bara ett stort sorgebarn.

Annie Månsson