Rapporten om tvångsgifte visar att mer måste göras

Barngifte och i många fall även månggifte innebär tvångsgifte. Därför måste lagstiftningen mot tvångsäktenskap skärpas med längre straff och leda till utvisning för den tvingande parten, skriver Mikael Eskilandersson (SD), Sara Gille (SD) och Jörgen Fogelklou (SD).

Tvångsgifte är ett fenomen som fått allt större fäste i Sverige de senaste åren, vilket har sin grund i nya kulturers etablering i Sverige. Alldeles nyligen kunde Göteborgs stad presentera en studie som belyser ytterligare den djupa och allvarliga problematiken kring hedersförtryck.

Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) är arrangerade äktenskap vanligast i Nordafrika, Mellanöstern, samt södra och sydöstra Asien. Men även i Sverige beräknas cirka 70 000 personer i åldern 16–25 år inte kunna välja själva vem de vill gifta sig med. Arrangerade äktenskap innebär i de flesta fall tvång.

För en tid sedan kunde man konstatera att i Göteborg lever mellan 8 till 13 procent med någon form av begränsning på grund av hedersnormer. Samtidigt vet vi att problematiken inte är isolerad till Göteborg, utan förekommer i nästintill alla delar av landet. Med anledning av detta kommer enskilda insatser från kommunalt håll inte att lösa problemet i stort.

Under 2014 fördes de två nya brotten” äktenskapstvång” samt” vilseled andetvångs äktenskapsresa” ini brottsbalken, och sedan dess har ett antal ytterligare försök gjorts för att stävja problematiken. Det har varit steg i rätt riktning, men tyvärr är det tydligt att de lagförstärkningar som införts de senaste åren varit allt annat än tillräckliga.

Nu behandlas ett lagförslag om förstärkt lagstiftning mot månggiften i riksdagen. Förslaget medger fortfarande undantag och att månggiften före ett visst datum fortfarande är tillåtet, något som Sverigedemokraterna vill ha nolltolerans mot.

Barngifte, och i många fall även månggifte, innebär tvångsgifte. Vi menar därför att lagstiftningen mot tvångsäktenskap måste skärpas med längre straff och att det normalt ska leda till utvisning för den tvingande parten, samt att ingångna tvångsäktenskap och ombudsäktenskap ska ogiltigförklaras.

Vidare bör månggifte vara olagligt för alla. Att ingå eller bidra till barnäktenskap bör även kriminaliseras, och det ska även gälla inofficiella barnäktenskap.

Dessutom menar vi att förekomsten av barnäktenskap bör kartläggas och ungas möjlighet att själva välja partner regelbundet undersökas. Kvinnor, samt barn och unga, måste få stöd i att komma ur ofrivilliga äktenskap.

Och sist men inte minst ska personer som inte respekterar svenska lagar gällande månggifte straffas – och i den mån det är möjligt utvisas ur Sverige.

Vi menar att det är hög tid för regeringen att börja ta den här problematiken på allvar, och vill därför se en konkret handlingsplan på plats där man tar ett helhetsgrepp och presenterar tydliga åtgärder för att komma tillrätta med fenomenet.

Regeringen behöver anamma de fall där man arbetar med dessa frågor i de nordiska grannländerna med positiva effekter.

Kommuner, regioner och berörda inom arbetet mot hedersförtryck behöver få stöd från regeringen genom utökade direktiv om åtgärder mot tvångsgifte och motverkande av destruktiv hederskultur.