Ingen tar nu ansvar för de svårt sjuka och döende
Det är med sorg i hjärtat som jag bevittnat hur man i Göteborg monterat ned ett välfungerande samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunen i form av ASIH-teamen (avancerad sjukvård i hemmet), något som finns i landets övriga storstadsregioner.
Att man på nationell nivå understryker vikten av att man som svårt sjuk och döende ska kunna vistas i hemmet med stöd av vården, går stick i stäv med Västra Götalandsregionens beslut att avsluta samarbetet med Göteborgs stad. I stället ersätter man denna dygnetruntvård med ett specialistteam som går att nå mellan klockan 8 och 16 på vardagar.
Att slå mot dessa svaga grupper skapar knappast några större rubriker och inte heller är det grupper som orkar demonstrera eller protestera.
Hur man som politiker kan fatta ett sådant beslut utan att få stå till svars för konsekvenserna är för mig obegripligt. Ett skäl som man anger är att kommunen enligt kommunallagen endast får bedriva vård upp till primärvårdsnivå, något som ingen preciserat vad det innebär. En för mig fullkomligt meningslös lag som man i så fall brutit mot i många år och som omöjliggör att vårda svårt sjuka hemma.
Ingen tar ansvar för de svårt sjuka och döende som får åka akuta transporter in till överfulla sjukhus och, i stället för lugnet hemma, tillbringa sin sista tid i livet på akutmottagningarna med, som alla känner till, orimliga väntetider.
För mig är detta ett enormt slöseri med skattepengar och innebär ett stort lidande för de svårast sjuka och deras anhöriga.
Ledsen och arg f d ASIH-sjuksköterska