Sprickor och gamla skepp utmanar Västlänkens bygge
På den drygt 500 meter långa etappen mellan Centralen och Haga har tidplanen spruckit för länge sedan. En anledning var att man hittade kinesiskt porslin och flera hundra år gamla skepp. Nu ska arbetet vara klart nästa sommar. – Med reservation för att det är väldigt mycket som ska gå rätt under de sista månaderna, säger Trafikverkets delprojektledare Markus Rangmar.
Arbetet skulle ta tre år. Nu verkar det snarare bli fem, förutsatt att berget och leran inte bjuder på fler överraskningar. Kostnaden ser ut att bli runt 200 miljoner mer än planerat, enligt Trafikverket.
Etappen börjar vid Lilla Bommens småbåtshamn, gör en svag vänstersväng söderut och avslutas vid Stora hamnkanalen. Innanför byggplanken vid Göteborgsoperan står Markus Rangmar, Trafikverkets projektledare för delsträckan, i backen ner mot den djupaste delen av schaktet.
Här byggs Västlänken strax under marknivå. Först skapas en djup ränna genom lera och berg. Sedan byggs en betongtunnel i rännan och därefter ska allt täckas över igen. När allt är färdigt kommer bara en skorsten och en servicebyggnad för ventilation att sticka upp.
– Det kommer att hända väldigt mycket det här året. Det blir ju så i och med att vi inte byggt någon tunnel än men ska vara klara 2023. Därför kommer allting ske samtidigt. Men det är så i sådana här projekt. Det är väldigt mycket förberedande arbeten som inte syns. Sedan rasslar det på, säger Markus Rangmar.
För att komma ner till rätt djup grävs leran bort. Berget sågas, sprängs och fraktas iväg. Från schaktets botten löper de lodräta bergväggarna 15 meter uppåt. Här nerifrån ser balkongerna på de närmaste husen ovanför schaktet nästan ut att hänga över arbetsområdet.
På vissa håll är det bara decimeter från husgrunderna till schaktets kant. Därför har man varit tvungen att vara försiktig när berget tas bort. Genom att såga i berget och sedan spränga minskar vibrationerna som når husen, som annars hade kunnat skadas. Ändå har ljuden och vibrationerna gjort Västlänken till en ganska impopulär granne för många som bor i området.
Trafikverkets samordnande geolog Kristian Nilsson lutar sig med ena handen mot bergväggen och synar alla sprickor som blottats efter sprängningsarbetena. Berget måste hela tiden övervakas.
– Man får inspektera för att se om berget möter förväntningarna och håller ihop som det ska. Gör det inte det får man sätta bultar.
Hur är berget här då?
– Det blir bultar. Mera bultar! Sprickor finns i alla berg. Beroende på deras djup, längd och riktning påverkar de bergets hållfasthet i olika grad. Sprickorna markeras med olika färger, beroende på vilken sort det är. Vid Kristian Nilsson löper en vitmarkerad spricka hela vägen upp längs med bergväggen.
– Det är här, där sprickorna går från krönet hela vägen ner, som berget kan vilja bege sig utåt. Det är de, inom citationstecken, farliga sprickorna, säger han.
Berggrunden som Västlänken går igenom är till största del gnejs men även andra bergarter förekommer. Sprickornas innehåll påverkar hållfastheten.
– Vi tittar på hur långa och vågiga sprickorna är och sedan vilka mineraler som finns i dem. Vissa är sämre och vissa är bättre. Den sämsta typen av spricka är de som vi hittar lera i. Det förekommer i hela projektet men inte så mycket här, även om de finns.
Kristian Nilsson känner med handen längs den knaggliga bergväggen och i en av sprickorna. Han gnider sedan tummen och pekfingret mot varandra. Sprickans väggar är täckta med mineralen klorit.
– Det är nästan såpaktigt. Då förstår man ju att det inte är mycket friktion i en sådan här spricka som gör att berget kan sitta kvar. Då måste man borra och trycka in bultar som håller fast berget.
Samtliga delar av Västlänken bjuder på geologiska svårigheter. Mest huvudbry vållar stationsbyggena för de fem geologer som är anställda inom Västlänkenprojektet.
– Det är där man har de största spännvidderna, så där är det mer att tänka på än när man bygger små tunnlar. Det är egentligen skalan som påverkar ur ett geologiskt perspektiv, säger Kristian Nilsson.
Längre bort i arbetsområdet finns en grop där en trekantig betongsockel sticker fram. Det är förstärkningsarbetet som gjorts där Västlänken sniker just ovanför Götatunnelns tak.
Götatunneln förstärktes redan när den byggdes för att klara tyngden från Västlänken. Det var innan tågtunnelns sträckning var helt spikad. När placeringen bestämdes innebar det att man inte träffade de delar av Götatunneln som förstärkts. Därför behövde man göra nya förstärkningar.
Det var Kvarnbergetetappens största problem förra året. Åtgärderna skulle först ha gjorts av NCC 2018. De blev klara med Götatunnelns ena tunnel men meddelade sedan att det inte skulle hinna klart på de 14 veckor som återstod. Då hävde Trafikverket NCC:s kontrakt.
I efterhand konstaterar Markus Rangmar att tidplanen var orealistisk.
Det som komplicerat arbetet där Götatunneln och Västlänken korsar varandra är att skärningspunkten ligger i skarven mellan lera och berg. Därför har berget tagits bort så att Västlänken bara vilar på Götatunneln. Tågtunneln går in i berg lite längre bort i stället.
Förra året försenades arbetet dels av en dom som bara tillät störande arbeten dagtid och dels av att gjutningen av ett betongvalv inne i Götatunneln gjordes fel. Tunnelröret kunde öppna först strax innan jul. När arbetet nästan var färdigt följde GP med projektledaren Markus Rangmar ner i tunneln för att titta på gjutningen.
– Man såg det direkt, när formen för gjutningen togs bort. När man gjuter ska det bli som en helt plan yta, som ett salsgolv, men här var det sprickor och allmänt skräp. Det första vi fick göra var att ta reda på om problemen bara fanns på ytan eller om de gick djupare ner i betongen.
Bedömningen blev att det räckte med att ta bort och ersätta den dåliga betongen på ytan. Annars hade det kunnat ta ytterligare sex månader.
Det undermåliga arbetet utfördes av en underentreprenör till AGN Haga, det
konsortium som bygger Kvarnbergetetappen. Men förseningen innebar ingen fördyring, eftersom arbetet hade ett fast pris. Om samma företag kommer att användas mer i Kvarnbergetetappen kan inte Markus Rangmar svara på.
– Min högst personliga bedömning är att om jag hade haft en sådan leverantör, som lämnar en sådan produkt, hade jag inte använt dem igen. Men vem som huvudentreprenören tar in är inget vi på Trafikverket kan styra över.
Kvarnbergetetappen ligger inte på det som Trafikverket kallar ”kritisk linje”.
Det innebär att den är tänkt att vara klar långt innan hela tågtunneln ska stå färdig. I dagsläget är arbetet här ungefär två år försenat.
Det beror på arkeologiska undersökningar som dragit ut på tiden på grund av alla fynd i den gamla masthamnen. Att tidplanen skulle kullkastas av arkeologin var inte helt oväntat. Därför planerades etappen med en stor tidsbuffert, som skulle absorbera eventuella förseningar.
Förutom resterna av tre skepp hittades delar av hus och befästningsmurar. Flera fynd var från 1600-talet.
Men fler arkeologiska undersökningar återstår, vilket riskerar att försena projektet ännu mer. En del av den gamla masthamnen har inte undersökts eftersom en 40 meter lång bit upptas av den omledda Norra hamngatan. Nu har vägen flyttats igen och området har blivit tillgängligt.
När arkeologerna sätter i gång finns tre månader avsatta för deras arbete.
– Det skulle kunna påverka oss negativt när det gäller tid. Det finns en övervägande risk för nya arkeologiska fynd, säger Markus Rangmar.
Dessutom har arbetet med att täta slitsmurarna, stålväggarna som trycks ner i leran till berggrunden, försenats med två månader. Det gick inte att vara säker på att murarnas nederkanter blev helt täta så man tvingades byta metod.
Just nu sker stora arbeten i varje hörn av arbetsområdet. Tunnel ska börja gjutas på båda sidor av Kvarnberget. Bergsschaktet ska bli färdigt så att tunneln kan gjutas även i berget. Dessutom har en servicetunnel börjat sprängas ut i berget, från Västlänken till en annan tunnel.
Markus Rangmar tror fortfarande på tidplanen.
– Efter den förra arkeologiska undersökningen sa vi att det ska vara färdigt sommaren 2023. Det tror vi fortfarande på, med reservation för att det är väldigt mycket som ska gå rätt under de här sista månaderna. Men det ska gå. Även om det blir en intensiv tid.