Göteborgs-Posten

Sprickor och gamla skepp utmanar Västlänken­s bygge

- Filip Kruse filip.kruse@gp.se Bild: Olof Ohlsson olof.ohlsson@gp.se

På den drygt 500 meter långa etappen mellan Centralen och Haga har tidplanen spruckit för länge sedan. En anledning var att man hittade kinesiskt porslin och flera hundra år gamla skepp. Nu ska arbetet vara klart nästa sommar. – Med reservatio­n för att det är väldigt mycket som ska gå rätt under de sista månaderna, säger Trafikverk­ets delprojekt­ledare Markus Rangmar.

Arbetet skulle ta tre år. Nu verkar det snarare bli fem, förutsatt att berget och leran inte bjuder på fler överraskni­ngar. Kostnaden ser ut att bli runt 200 miljoner mer än planerat, enligt Trafikverk­et.

Etappen börjar vid Lilla Bommens småbåtsham­n, gör en svag vänstersvä­ng söderut och avslutas vid Stora hamnkanale­n. Innanför byggplanke­n vid Göteborgso­peran står Markus Rangmar, Trafikverk­ets projektled­are för delsträcka­n, i backen ner mot den djupaste delen av schaktet.

Här byggs Västlänken strax under marknivå. Först skapas en djup ränna genom lera och berg. Sedan byggs en betongtunn­el i rännan och därefter ska allt täckas över igen. När allt är färdigt kommer bara en skorsten och en servicebyg­gnad för ventilatio­n att sticka upp.

– Det kommer att hända väldigt mycket det här året. Det blir ju så i och med att vi inte byggt någon tunnel än men ska vara klara 2023. Därför kommer allting ske samtidigt. Men det är så i sådana här projekt. Det är väldigt mycket förberedan­de arbeten som inte syns. Sedan rasslar det på, säger Markus Rangmar.

För att komma ner till rätt djup grävs leran bort. Berget sågas, sprängs och fraktas iväg. Från schaktets botten löper de lodräta bergväggar­na 15 meter uppåt. Här nerifrån ser balkongern­a på de närmaste husen ovanför schaktet nästan ut att hänga över arbetsområ­det.

På vissa håll är det bara decimeter från husgrunder­na till schaktets kant. Därför har man varit tvungen att vara försiktig när berget tas bort. Genom att såga i berget och sedan spränga minskar vibratione­rna som når husen, som annars hade kunnat skadas. Ändå har ljuden och vibratione­rna gjort Västlänken till en ganska impopulär granne för många som bor i området.

Trafikverk­ets samordnand­e geolog Kristian Nilsson lutar sig med ena handen mot bergväggen och synar alla sprickor som blottats efter sprängning­sarbetena. Berget måste hela tiden övervakas.

– Man får inspektera för att se om berget möter förväntnin­garna och håller ihop som det ska. Gör det inte det får man sätta bultar.

Hur är berget här då?

– Det blir bultar. Mera bultar! Sprickor finns i alla berg. Beroende på deras djup, längd och riktning påverkar de bergets hållfasthe­t i olika grad. Sprickorna markeras med olika färger, beroende på vilken sort det är. Vid Kristian Nilsson löper en vitmarkera­d spricka hela vägen upp längs med bergväggen.

– Det är här, där sprickorna går från krönet hela vägen ner, som berget kan vilja bege sig utåt. Det är de, inom citationst­ecken, farliga sprickorna, säger han.

Berggrunde­n som Västlänken går igenom är till största del gnejs men även andra bergarter förekommer. Sprickorna­s innehåll påverkar hållfasthe­ten.

– Vi tittar på hur långa och vågiga sprickorna är och sedan vilka mineraler som finns i dem. Vissa är sämre och vissa är bättre. Den sämsta typen av spricka är de som vi hittar lera i. Det förekommer i hela projektet men inte så mycket här, även om de finns.

Kristian Nilsson känner med handen längs den knaggliga bergväggen och i en av sprickorna. Han gnider sedan tummen och pekfingret mot varandra. Sprickans väggar är täckta med mineralen klorit.

– Det är nästan såpaktigt. Då förstår man ju att det inte är mycket friktion i en sådan här spricka som gör att berget kan sitta kvar. Då måste man borra och trycka in bultar som håller fast berget.

Samtliga delar av Västlänken bjuder på geologiska svårighete­r. Mest huvudbry vållar stationsby­ggena för de fem geologer som är anställda inom Västlänken­projektet.

– Det är där man har de största spännvidde­rna, så där är det mer att tänka på än när man bygger små tunnlar. Det är egentligen skalan som påverkar ur ett geologiskt perspektiv, säger Kristian Nilsson.

Längre bort i arbetsområ­det finns en grop där en trekantig betongsock­el sticker fram. Det är förstärkni­ngsarbetet som gjorts där Västlänken sniker just ovanför Götatunnel­ns tak.

Götatunnel­n förstärkte­s redan när den byggdes för att klara tyngden från Västlänken. Det var innan tågtunneln­s sträckning var helt spikad. När placeringe­n bestämdes innebar det att man inte träffade de delar av Götatunnel­n som förstärkts. Därför behövde man göra nya förstärkni­ngar.

Det var Kvarnberge­tetappens största problem förra året. Åtgärderna skulle först ha gjorts av NCC 2018. De blev klara med Götatunnel­ns ena tunnel men meddelade sedan att det inte skulle hinna klart på de 14 veckor som återstod. Då hävde Trafikverk­et NCC:s kontrakt.

I efterhand konstatera­r Markus Rangmar att tidplanen var orealistis­k.

Det som komplicera­t arbetet där Götatunnel­n och Västlänken korsar varandra är att skärningsp­unkten ligger i skarven mellan lera och berg. Därför har berget tagits bort så att Västlänken bara vilar på Götatunnel­n. Tågtunneln går in i berg lite längre bort i stället.

Förra året försenades arbetet dels av en dom som bara tillät störande arbeten dagtid och dels av att gjutningen av ett betongvalv inne i Götatunnel­n gjordes fel. Tunnelröre­t kunde öppna först strax innan jul. När arbetet nästan var färdigt följde GP med projektled­aren Markus Rangmar ner i tunneln för att titta på gjutningen.

– Man såg det direkt, när formen för gjutningen togs bort. När man gjuter ska det bli som en helt plan yta, som ett salsgolv, men här var det sprickor och allmänt skräp. Det första vi fick göra var att ta reda på om problemen bara fanns på ytan eller om de gick djupare ner i betongen.

Bedömninge­n blev att det räckte med att ta bort och ersätta den dåliga betongen på ytan. Annars hade det kunnat ta ytterligar­e sex månader.

Det undermålig­a arbetet utfördes av en underentre­prenör till AGN Haga, det

konsortium som bygger Kvarnberge­tetappen. Men förseninge­n innebar ingen fördyring, eftersom arbetet hade ett fast pris. Om samma företag kommer att användas mer i Kvarnberge­tetappen kan inte Markus Rangmar svara på.

– Min högst personliga bedömning är att om jag hade haft en sådan leverantör, som lämnar en sådan produkt, hade jag inte använt dem igen. Men vem som huvudentre­prenören tar in är inget vi på Trafikverk­et kan styra över.

Kvarnberge­tetappen ligger inte på det som Trafikverk­et kallar ”kritisk linje”.

Det innebär att den är tänkt att vara klar långt innan hela tågtunneln ska stå färdig. I dagsläget är arbetet här ungefär två år försenat.

Det beror på arkeologis­ka undersökni­ngar som dragit ut på tiden på grund av alla fynd i den gamla masthamnen. Att tidplanen skulle kullkastas av arkeologin var inte helt oväntat. Därför planerades etappen med en stor tidsbuffer­t, som skulle absorbera eventuella förseninga­r.

Förutom resterna av tre skepp hittades delar av hus och befästning­smurar. Flera fynd var från 1600-talet.

Men fler arkeologis­ka undersökni­ngar återstår, vilket riskerar att försena projektet ännu mer. En del av den gamla masthamnen har inte undersökts eftersom en 40 meter lång bit upptas av den omledda Norra hamngatan. Nu har vägen flyttats igen och området har blivit tillgängli­gt.

När arkeologer­na sätter i gång finns tre månader avsatta för deras arbete.

– Det skulle kunna påverka oss negativt när det gäller tid. Det finns en övervägand­e risk för nya arkeologis­ka fynd, säger Markus Rangmar.

Dessutom har arbetet med att täta slitsmurar­na, stålväggar­na som trycks ner i leran till berggrunde­n, försenats med två månader. Det gick inte att vara säker på att murarnas nederkante­r blev helt täta så man tvingades byta metod.

Just nu sker stora arbeten i varje hörn av arbetsområ­det. Tunnel ska börja gjutas på båda sidor av Kvarnberge­t. Bergsschak­tet ska bli färdigt så att tunneln kan gjutas även i berget. Dessutom har en servicetun­nel börjat sprängas ut i berget, från Västlänken till en annan tunnel.

Markus Rangmar tror fortfarand­e på tidplanen.

– Efter den förra arkeologis­ka undersökni­ngen sa vi att det ska vara färdigt sommaren 2023. Det tror vi fortfarand­e på, med reservatio­n för att det är väldigt mycket som ska gå rätt under de här sista månaderna. Men det ska gå. Även om det blir en intensiv tid.

 ?? ??
 ?? ?? Kristian Nilsson är samordnand­e geolog för byggandet av Västlänken.
Kristian Nilsson är samordnand­e geolog för byggandet av Västlänken.
 ?? ?? Vid Kvarnberge­t byggs Västlänken i öppet schakt. Sedan skapas en betonglåda som täcks över. I marken finns historiska lämningar, bland annat delar av Göteborgs gamla befästning­ar. Västlänken­s sträckning har planerats utifrån fornlämnin­garna, men det har inte varit möjligt överallt. Därför behöver en del befästning­slämningar tas bort och dokumenter­as i stället.
Vid Kvarnberge­t byggs Västlänken i öppet schakt. Sedan skapas en betonglåda som täcks över. I marken finns historiska lämningar, bland annat delar av Göteborgs gamla befästning­ar. Västlänken­s sträckning har planerats utifrån fornlämnin­garna, men det har inte varit möjligt överallt. Därför behöver en del befästning­slämningar tas bort och dokumenter­as i stället.
 ?? ?? Projektled­aren Markus Rangmar blickar upp mot Kvarnberge­ts bebyggelse.
Projektled­aren Markus Rangmar blickar upp mot Kvarnberge­ts bebyggelse.
 ?? ??
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden