Trots arbetsmiljön – därför stannar barnmorskorna kvar
Mer än varannan barnmorska har under senaste året övervägt att säga upp sig. I en ny studie vid Göteborgs universitet listas fem faktorer som avgör om de ska stanna kvar ändå.
Barnmorskornas arbetsmiljö sticker ut som en av de värsta jämfört med andra yrkeskategorier på svensk arbetsmarknad. Drygt hälften, 54 procent, av alla barnmorskor har funderat på att säga upp sig det senaste året. Det visar en ny rapport från Svenska Barnmorskeförbundet.
Bristen på barnmorskor är lika akut inför årets sommar som den varit i många år och Sahlgrenska universitetssjukhus är inget undantag.
Men nu presenteras en studie vid Göteborgs universitet om att det finns fem faktorer i barnmorskornas arbetsmiljö och dagliga arbetsvillkor som är avgörande för arbetstillfredsställelsen och att de ändå ska stanna kvar på sin arbetsplats.
Malin Hansson, disputerad universitetsadjunkt, är en av forskarna bakom studien där slutsatserna baseras på enkätsvaren från drygt 2 000 barnmorskor med i snitt 16 års tjänstgöring bakom sig. 99,6 procent av de svarande var kvinnor med en genomsnittsålder på 48 år och hälften av de deltagarna arbetade deltid.
– Att så många som 48 procent arbetar deltid är en exceptionellt hög siffra och går stick i stäv med Arbetsmiljöverkets strävan att möjliggöra heltid för alla. Och att så många som att varannan barnmorska i barnmorskeförbundets undersökning funderar på att sluta är en alarmerande hög siffra, säger hon.
Enligt Malin Hansson är den viktigaste faktorn för barnmorskor att arbetsplatsen erbjuder möjligheter att kunna öka sina kunskaper och färdigheter under arbetets gång.
– Det är en väldigt signifikant faktor som också gör att man är mer engagerad i sitt arbete, säger Malin Hansson.
Näst viktigaste faktorn är att kunna utföra sina arbetsuppgifter med kvalité, utifrån sina egna mått mätt, den födande kvinnans, närmsta chefs och högsta ledningens.
Tydliga roller, vem som gör vad och när, är den tredje viktigaste frågan på barnmorskornas lista.
– Vi har i tidigare studier sett att barnmorskor generellt känner sig ganska osedda i sin yrkesroll, de andra yrkeskategorierna vet inte riktig vad de gör. Barnmorskan arbetar ju behovsbaserat utifrån den födandes situation, så det är klart att det då varierar från fall till fall, sedan är vi ju också individer.
Den fjärde viktigaste faktorn är en arbetsbelastning som inte leder till utbrändhet eller utmattning.
– Barnmorskerollen är ett ganska intuitivt yrke och är ofta både fysiskt och psykiskt utmattande överlag och oron för utbrändhet är en allvarlig indikator på att en arbetsplats inte fungerar miljömässigt, säger hon.
– Vi vet sedan tidigare att kvinnodominerande yrken är mer ansträngande, inte för att det är kopplat till kön, utan för att de har sämre arbetsvillkor på gruppnivå.
Erkännande och uppskattning är den femte och sista faktorn som har betydelse.
– Att känna sig sedd och respekterad både som person och yrkesmänniska är av stor betydelse.
Den aktuella studien omfattar ett frågebatteri som handlar om arbetsmiljön. Inom kort väntas en rapport om lönens betydelse för barnmorskorna.