Vad svarar vi eleverna när de frågar varför det är så billigt att flyga?
Vi saknar stöd i arbetet då regeringens förslag och riksdagens beslut ofta går stick i stäv med vad som står i läroplanen.
När något är svårt att samtala om så brukar vi lärare fördjupa oss i ämnet genom att läsa forskning. Det är viktigt att inte förminska, släta över och ingjuta falskt hopp hos eleverna. Nu står vi inför mänsklighetens största kris, klimatkrisen. Vår fråga till ansvariga ministrar är, vad ska vi säga till eleverna när de frågar oss varför det då är så billigt att flyga och varför bensinskatten har sänkts? skriver bland andra Annelie Ängdervik, lärare och medlem i Teachers Rebellion.
Skilsmässor, övergrepp, självskadebeteenden och döden är exempel på svåra ämnen som vi stöter på i vår roll som lärare. I alla dessa ämnen lär vi oss att det är viktigt att inte förminska, inte släta över och inte ingjuta falskt hopp. I stället är det viktigt att lyssna på elevens tankar, att våga ha ett samtal, att låta eleven uttrycka sina känslor i ämnet och att våga berätta hur det ligger till. Som lärare åligger de oss att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Den samlade forskarvärlden är nu överens om att vi står inför mänsklighetens största kris, nämligen klimatkrisen, och som lärare måste vi förhålla oss till detta och undervisa våra elever utifrån denna forskning. Även när det kommer till klimatkrisen måste vi ha ett öppet, ärligt och lyssnande förhållningssätt. Vår fråga är vilket stöd får vi från Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister, och Lina Axelsson Kihlblom, skolminister? Varför grundar sig inte regeringens propositioner på vetenskapen om klimatkrisen?
"De vackra orden i skolans styrdokument måste också ha en tydlig koppling till regeringens faktiska agerande i miljö- och klimatpolitiska frågor
I läroplanen framgår det tydligt att undervisningen ska ha ett övergripande miljöperspektiv och belysa hur samhället och vårt sätt att leva och arbeta bör anpassas utifrån hållbar utveckling, men även hur eleverna ska kunna påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Vi lärare tar detta på stort allvar. Men under arbetet uppkommer många frågor hos oss själva och hos våra elever. Vi upptäcker att vi saknar stöd i arbetet då regeringens förslag och riksdagens beslut ofta går stick i stäv med vad som står i läroplanen.
Det blir mycket svårt att ha läroplanen som styrdokument om inte regeringen hanterar den klimatkris vi lever i på det sätt som forskare, IPCC-rapporterna och FN påvisar.
Skolministern ger oss i uppdrag att arbeta för hållbarhet genom skolans styrdokument samtidigt som miljö - och klimatministern i samma regering inte tycks ta klimatkrisen på allvar.
Som lärare undervisar vi om Agenda 2030 och våra globala mål. Vi samtalar om hur mycket utsläpp flygplan, bilar och vårt jordbruk genererar. Vi talar om konsumtion och skogsbruk. Våra elever frågar oss sedan varför det då är så billigt att flyga och varför bensinskatten har sänkts? De frågar oss hur vi kan vara med i Chicagoavtalet och Parisavtalet samtidigt? Hur vill ni, våra ledande politiker, att vi ska svara på dessa frågor? Vi vill arbeta för demokrati och inte bidra till ökat politikerförakt. När skillnaden mellan vad forskningen säger och vad som görs blir alltför uppenbar är det svårt att förhindra. Annika Strandhäll och Lina Axelsson Kihlblom, ni skapar stor förvirring och misstro hos våra elever och ni släcker deras framtidstro.
Forskning om klimatoro hos unga visar att rädsla uppkommer och eskalerar då de unga märker att vuxna inte tar deras oro på allvar och när de märker att de vuxna inte heller agerar utifrån den forskning som finns. Våra elever behöver få information om handlingsalternativ eftersom konkreta handlingar kan leda till ökat välmående. Det ligger också i skolans uppdrag att visa på hur man kan bli en aktiv medborgare. Forskning visar att kollektivt engagemang leder till ökat välmående. När vi lärare undervisar eleverna om detta så måste de känna att deras engagemang tas på allvar av ledande politiker. Deras oro för sin framtid måste ligga till grund för de beslut ni tar.
Vi kräver att skolministern och klimat- och miljöministern drar åt samma håll. De vackra orden i skolans styrdokument måste också ha en tydlig koppling till regeringens faktiska agerande i miljö- och klimatpolitiska frågor. Lina Axelsson Kihlblom behöver uppenbarligen upplysa Annika Strandhäll om detta, eftersom Strandhäll inte är beredd att ta fram åtgärder för att genomföra de 20 procent utsläppsminskningarna som vi måste få till stånd redan i år.
Vi kräver att Annika Strandhäll och Lina Axelsson Kihlblom gemensamt lovar att ta våra elevers oro och röster på allvar genom att visa på konkret handling i regeringens klimatarbete. Det brådskar, ni måste agera nu!
Annelie Ängdervik
legitimerad låg- och mellanstadielärare, Teachers Rebellion
Mia Rolandsdotter
legitimerad gymnasielärare, Teachers Rebellion
Sarah Eklund
legitimerad högstadielärare, Teachers Rebellion