Okunskap gör att många använder solkräm på fel sätt
Det finns en stor okunskap om hur man ska använda solkräm, enligt Läkemedelsverket. Många uppnår därför inte det skydd som utlovas på flaskan.
De solskyddsprodukter som finns på den svenska marknaden ska ha en märkning på svenska som beskriver hur den ska användas för att ge det utlovade solskyddet. Men det finns en hel del brister vad gäller märkningar.
– Vi avråder från att köpa solskyddsprodukter som inte har varningstexter och bruksanvisning på svenska, säger Elmira Tavoosi, utredare på Läkemedelsverket.
Ett solskydd måste enligt regelverket skydda mot både UVB och UVA-strålning. Minst en tredjedel av solskyddsfaktorn, spf, ska vara ett skydd mot UVA-strålning.
– Men det finns inget krav inom EU att det måste stå på flaskan att den innehåller skydd mot UVA men oftast finns det en symbol med bokstäverna UVA i en cirkel, säger Elmira Tavoosi.
Saknas cirkeln är det alltså upp till konsumenten själv att fråga om produkten även har ett UVA-skydd.
Solskyddsprodukten får inte heller påstå att den skyddar mer än den verkligen gör. Därför får den inte märkas med uttryck som ”sunblock” eller ”skyddar hela dagen”.
Ett vanligt problem är, enligt Elmira Tavoosi, att alltför många använder alldeles för lite solkräm för att komma upp i det skydd som står på flaskan. Ungefär 35 procent uppger att de inte använder solskyddsmedel alls, enligt KOHF, Kosmetikoch Hygienföretagens, årliga användarenkät.
– Den mängd som används när man vetenskapligt testar ett solskydd motsvarar 36 gram eller cirka sex teskedar solkräm till en vuxen person. Man kan ha det som riktmärke, säger Elmira Tavoosi.
Ett annat misstag är att man använder en gammal solkräm. I regel märks det ut på flaskan hur länge den håller efter öppnande, men inte alltid. Om det inte framgår får man helt enkel granska krämens egenskaper. Den ska till exempel inte skikta sig.
– Lukta på den och titta på om krämen ändrat färg. Solfilter bryts ner av värme och ljus, säger Elmira Tavoosi.
Varje år brukar det också uppstå en diskussion om ”skadliga” kemikalier i solkräm. Ofta är det själva filtret som pekas ut som en hälsoeller miljöbov. Ett solskyddsfilter kan vara kemiskt eller fysikaliskt. Det kemiska absorberar strålningen medan det fysikaliska reflekterar bort strålningen.
– Det stora problemet är inte solskyddsprodukter, det är hudcancer. Alla solkrämer, oavsett filter, ger ett bra skydd och alla är godkända ur säkerhetssynpunkt, säger Pär Svahnberg, doktor i organisk kemi på Toxintelligence i Stockholm.
Han berättar att det i dagarna kommit en ny, norsk studie där man jämfört flera olika typer av solfilter och kommit fram till att risken för eventuella hälsoeffekter är obetydlig.
– Till viss del går solskyddsfilter in i blodet men mängden är så liten att den inte påverkar oss, säger Pär Svahnberg.
När det gäller miljön är solfilter inte lika harmlösa:
– Man ska inte blunda för att solfilter har negativa miljöegenskaper. Men det är inte samma sak som att de tar död på korallrev och fiskar. De läkemedel vi tar och som vi kissar ut skadar miljön långt mycket mer.
I dag finns det inga solkrämer som klassas som miljövänliga.
– Det går inte att göra miljövänliga solfilter, vi har inte tekniken än. Jag tror inte att vi kommer kunna ta fram det i närtid heller. Men vid en sammanvägd bedömning gör solskyddsprodukter betydligt mer nytta än skada, säger Pär Svahnberg.