Kan komma att få tillgång till polisens radiosystem
En föreslagen ny lag skulle ge ordningsvakter utökade befogenheter och tillgång till polisens kommunikationssystem Rakel – samt hårdare anställningskontroll och längre utbildning. – Risken att fel personer blir ordningsvakter reduceras, säger Magnus Roglert från polismyndigheten.
I årets budget har Göteborgs kommun avsatt 50 miljoner kronor till ordningsvakter. För bara ett par år sedan var den summan noll.
Och Göteborg är inte ensamt; Sveriges Lov 3-områden, alltså områden där ordningsvakter patrullerar, ökade med drygt 19 procent mellan 2016 och 2021. I Göteborg är exempelvis området kring Nordstan ett Lov 3-område.
Enligt bland andra polisen har lagstiftningen dock inte hängt med i utvecklingen. Därför väntas en ny lag om ordningsvakter införas nästa år.
I betänkandet som nu ligger på bordet föreslås de få fler befogenheter än i dag. Exempelvis skulle vakterna få transportera omhändertagna personer till häktet samt kroppsvisitera någon för att fastställa dess identitet. I dag måste de i stället vänta in polisen.
Det här är förändringar som polisen välkomnar, säger Magnus Roglert, chef vid förvaltningsrättssektionen hos polismyndigheten och ansvarig för deras arbete med den nya lagen.
Enligt honom skulle det frigöra polisiära resurser men också gynna den som omhändertas. Särskilt på platser utanför större städer, där polisen patrullerar mer sporadiskt.
– Alla tjänar på det eftersom den som utsätts inte behöver hållas kvar onödigt länge.
Ordningsvakter föreslås också få tillgång till det krypterade kommunikationssystemet Rakel. Slutsatsen efter ett pilotprojekt som genomfördes mellan 2015–2019 var att det förbättrade samordningen mellan dem och polisen.
Samtidigt finns det flera exempel på när gängkriminella tagit sig in i ordningsvaktsbranschen.
Men enligt Magnus Roglert skulle ordningsvakterna inte ha tillgång till polisiära Rakelkanaler, utan ha egna så kallade talgrupper som polisen däremot har tillgång till.
Risken för att gängkriminella tar sig in i ordningsvaktsbranschen nämns också i betänkandet – liksom exempel på när det skett. För att motverka det föreslår man att polisen, utöver misstanke- och brottsregistret, ska få tillgång till andra ”relevanta spaningsuppgifter” när de behandlar ansökningar till ordningsvaktsbranschen.
– Med det förslaget reduceras risken att fel personer blir ordningsvakter, säger Magnus Roglert.
Det är dock en annan del av lagförslaget som Magnus Roglert tycker är viktigast: Att godkänna Lov 3områden i förebyggande syfte.
I viss utsträckning arbetar ordningsvakter redan så redan i dag, men det finns alltså frågetecken kring lagstödet. Exempelvis sa polisen först nej, sedan ja, när Göteborgs kommun ville göra nämnda områden kring Nordstan till Lov 3-områden.
– Lagen i dag är inte ändamålsenlig, konstaterar Magnus Roglert.
Enligt honom skulle ordningsvakter kunna hjälpa polisen mer med att ”skapa trygghet i det offentliga rummet”.
Människorättsorganisationen Amnesty, som varit remissinstans till lagförslaget, tycker dock att det här är en problematisk retorik. ”Trygghet är ett högst subjektivt begrepp, och frågan är vems trygghet som prioriteras”, skriver organisationen.
Efter att ha granskat ett antal rättsfall där ordningsvakter varit inblandade drar Amnesty slutsatsen att både utbildning och kontroll är otillräckliga i dag.
– Eftersom staten har delegerat en del av våldsmonopolet till privata aktörer måste det finnas en jättetydlig begränsning av när ordningsvakter får använda våld. Men i fallen vi tittade på var det var ofta otydligt och verkade godtyckligt vad som motiverat ingripandet, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty.
Hon fortsätter:
– Det fanns tecken på att de ibland inte hade behövt använda våld över huvud taget, eller att våldsutövningen var helt oproportionerlig i förhållande till vad som motiverat ingripandet.
Hon understryker att Amnestys granskning bygger på ett relativt litet underlag och att det därför inte går att dra några generella slutsatser.
– Det vi ser är tecken på att ordningsvakter ibland missbrukat sina befogenheter, och detta visar att regleringen måste bli mycket strängare.
Men Magnus Roglert delar inte organisationens oro.
– Med utökade befogenheter följer ju en utökad utbildning. Under vilka omständigheter får man göra en kroppsvisitation till exempel? Utbildningen föreslås öka från två till fyra veckor. Räcker det?
– Det kan naturligtvis diskuteras, och naturligtvis måste det utvärderas om det är tillräckligt.
Lov 3 var tänkt som en undantagsregel. Men Magnus Roglert tycker inte att ökningen av Lov 3-områden ska ses som en konsekvens av polisbristen.
– Det är en konsekvens av att samhället har förändrats. Det finns ett större behov, uppger kommuner och näringsidkare, av att ha sådana här områden. Tror du inte kommunen hellre sett att polisen skötte de här sakerna?
– Det är en politisk fråga och det uttalar jag mig ogärna om.