Den amerikanska handelsoffensiven ökar pressen på Kina
USA har gått om Kina som Indiens största handelspartner och president Joe Biden lanserade nyligen handelssamarbetet IPEF med tolv länder i regionen. – Det här ökar pressen på Kina, säger Kinarådgivaren Frédéric Cho.
Handeln mellan USA och Indien ökar i snabb takt, och det nya handelssamarbetet IPEF, där bland annat Indien ingår, är tänkt att ”utöka USA:s ekonomiska ledarskap i regionen”, enligt Vita huset i Washington.
Vem som har det faktiska ledarskapet kan ifrågasättas eftersom Kina för de allra flesta länder är en större handelspartner än vad USA är. Men oavsett vem som bär ledartröjan tyder avtalet IPEF på att USA vill satsa på den asiatiska handelsarenan, och att de tolv länder som har tackat ja till samarbetet gärna ser att USA återvänder och engagerar sig i regionen.
Sammanlagt står de 13 länderna för 40 procent av världens BNP.
I och med avtalet, som USA:s president Joe Biden presenterade under sitt besök i Japan i maj, har USA inledningsvis knutit till sig tolv länder. Men detaljerna i överenskommelsen är fortfarande till stor del oklara.
– Det här är ett utspel som måste bekräftas i handling. Jag tror att de här länderna hoppas att det kanske kan fungera, men att de just nu undrar vad det kommer att innebära konkret, säger Frédéric Cho, oberoende Kinarådgivare och vice ordförande för Sweden-China Trade Council.
USA har de senaste åren bytt linje flera gånger när det gäller Kina och handelsfrågor, vilket gör det extra svårt att sia om vad det nya avtalet kommer att ge i praktiken. Inte ens inom Bidens egen regering håller alla med om strategin, och i höst är det mellanårsval i USA, vilket kan leda till stora förändringar för handelspolitiken.
När Barack Obama var president i USA arbetade han för frihandelsavtalet TPP för Stillahavsområdet, som skulle ha blivit det största regionala handelsavtalet i historien. Näste president, Donald Trump, såg dock avtalet som ett hot mot amerikanska jobb och drog sig ur 2017. Hans regering ville i stället satsa på bilaterala avtal.
Och nu kommer Biden med IPEF, som står för Indo-Pacific Economic Framework for Prosperity.
– Många länder, även de som politiskt, geopolitiskt och säkerhetspolitiskt står på USA:s sida, tycker antagligen att det är onödigt omständligt av amerikanerna att hoppa fram och tillbaka, och undrar varför de inte kan bestämma sig för en linje, säger Frédéric Cho.
Svårigheten att hålla fast vid en konsekvent handelspolitik gynnar inte USA, säger han, utan snarare Kina.
– Men ju fler som hoppar på det här tåget desto mer stressande kommer det att vara för Kina, och desto mer kan man förvänta sig någon slags reaktion från Kina för att visa att man är minst lika attraktiv som handelspartner.
Kina, som står utanför, har sagt att IPEF bara är det senaste exemplet på USA:s avsikt att hålla tillbaka Kinas framväxt.
Kinas utrikesminister Wang Yi har anklagat USA för att skapa splittring genom att tvinga länder i regionen att välja mellan USA och Kina, men anser att samarbetet är dömt att misslyckas, skriver den statliga nyhetsbyrån Nya Kina. Utrikesdepartementet hävdar att syftet med ramverket IPEF är att bryta samarbetsländernas koppling till den kinesiska ekonomin och i stället främja handel med USA.
– Kina – som är rätt luttrat vid det här laget – säger att ”de vill göra allt för att stoppa oss”. Men Kina har också vana att parera det genom att komma med andra erbjudanden för att vara fortsatt konkurrenskraftiga, säger Frédéric Cho.
Enligt Vita huset i Washington ska samarbetet hjälpa USA och de andra tolv länderna att arbeta närmare varandra, till exempel kring leveranskedjor, digital handel, förnybar energi och insatser mot korruption.
”Vi delar ett åtagande för en fri, öppen, rättvis, inkluderande, sammankopplad, motståndskraftig, säker och välmående indo-pacifisk region”, står det i ett gemensamt uttalande.