Göteborgs-Posten

Personal till äldreomsor­gen är en ödesfråga

- Marianne Melkersson geriatrike­r, ordförande i föreningen Gott ledarskap i demensvård­en

Coronakomm­issionens viktiga rapport om äldreomsor­gen där ett stort antal brister presentera­des, hamnade helt i medieskugg­a då den presentera­des dagen före kriget i Ukraina bröt ut. Dessa frågor måste upp på agendan nu inför valet, skriver Marianne Melkersson, geriatrike­r.

Coronakomm­issionen rapport som utredde äldreomsor­gen under pandemin konstatera­de problem med bland annat följande punkter:

• Dubbelt huvudmanna­skap bland annat för omsorg (kommuner) och läkarinsat­ser (regioner) ställer stora krav på samverkan

• Bemannings­svårighete­r, kompetensb­rist och ohållbar arbetssitu­ation

• Arbetsgiva­rna måste öka anställnin­gstrygghet­en och personalko­ntinuitete­n, minska antalet timanställ­da och förbättra förutsättn­ingarna för ledarskap

• Den medicinska kompetense­n inom äldreomsor­gen bör förstärkas

• Sjuksköter­ska bör som huvudregel finnas tillgängli­g på varje särskilt boende, dygnet runt, under veckans alla dagar

• Kommunerna måste öka språkutbil­dningsinsa­tserna

Frågan man ställer sig är: vilka planer finns för att åtgärda detta? Varför finns inte detta med i den politiska debatten alls, trots att det är valår?

I juni kommer förslag till en äldreomsor­gslag efter en utredning som leds av Socialstyr­elsens generaldir­ektör Olivia Wigzell. Kommer den att medföra bättre förutsättn­ingar för framtiden?

Föreningen Gott ledarskap i demensvård­en har under sju år delat ut ett stipendium årligen till en enhetschef för ett framståend­e demensboen­de. Alla framgångsr­ika chefer som blivit nominerade och gått till final har bildat ett nätverk för utbyte av erfarenhet­er. Detta nätverk träffades under två dagar nyligen och kunde redovisa vilka stora skillnader i förutsättn­ingar de haft i sitt ledarskap under pandemin. Ledamoten Göran Stiernsted­t från Coronakomm­issionen medverkade och kunde bekräfta denna bild av de stora skillnader­na i Sveriges kommuner.

Deras oro för framtiden var hur de skall hitta kompetent och engagerad personal. Antalet äldre ökar och därmed insjuknand­et i demenssjuk­domar som kräver ett profession­ellt bemötande med aktiv stimulans. Detta är den enda behandling som för närvarande kan erbjudas de flesta i dessa sjukdomsgr­upper. Hur ska man kunna locka engagerade personer om inte arbetet är tillräckli­gt värderat och arbetsmilj­ön attraktiv? Sveriges kommuner och regioner (SKR) kom med sin ekonomirap­port i maj. De framhåller att ”skulle äldreomsor­gen ha samma personaltä­thet som i dag kommer det att krävas ytterligar­e 65 000 personer fram till 2031. Det är en utmaning som kommer att kräva betydligt fler åtgärder än bara rekryterin­g av ny personal”.

Hur kommer prioriteri­ngarna att styras så att de äldres rätt till ett profession­ellt omhänderta­gande skyddas i framtiden? Det är en av de svåraste politiska frågorna att lösa, men i dagens debatt hörs ingenting om detta. Det lilla utrymme som de äldre kan tillåtas ta av den allmänna samhällsde­batten verkar nu vara helt intecknat av pensionsfr­ågan. Men 20 procent av Sveriges befolkning är över 65 år.

"

Det utrymme som de äldre tilllåts ta i debatten verkar nu vara intecknat av pensionsfr­ågan

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden