Tunnelarbetet genererar oväntat mycket farligt avfall
Lera, jord och bergsmassor motsvarande hela kvarteret Nordstan transporteras bort från centrala Göteborg under Västlänkenbygget. Hittills har det blivit mer farligt avfall än beräknat. – Framförallt kan vi se mer av det vid Centralenetappen, säger Mira Andersson Ovuka, miljöansvarig för Västlänken på Trafikverket.
En blå lastbil kör upp ur det stora schaktet mellan Göteborgsoperan och 1800-talshusen i Nordstaden. På flaket ligger stora klippblock som sprängts bort i Västlänkens bygge vid Kvarnberget.
Hittills har 4,66 miljoner ton jord, berg och lera grävts upp eller sprängts bort för att göra plats för tågtunneln. Delar av massorna transporteras till närliggande byggen medan andra körs till Skövde, Varberg och Värnamo.
Att ta hand om massorna pekades tidigt ut som en av Västlänkens utmaningar. Det menar Mira Andersson Ovuka som är miljöansvarig på Trafikverket. I slutändan kan det handla om nio miljoner ton.
– Hela kvarteret Nordstan, hela vägen upp, så mycket massor är det som vi ska ta omhänderta. Det är supermycket massor.
Hittills har cirka en miljon ton klassats som förorenat. Andelen farligt avfall, som alltså innehåller en högre grad av föroreningar, är större än vad Trafikverket trodde.
– Framförallt kan vi se mer av det vid Centralenetappen. Men vi vet inte riktigt om massor har bedömts som farliga, utan att de egentligen är det, säger Mira Andersson Ovuka.
Föroreningarna kommer från områden där det varit industrier eller av andra anledningar hamnat tungmetaller, diesel och olja. Det kan också vara tidigare fyllnadsmassor som grävs upp och omhändertas, exempelvis i Gullbergsvass.
– För stadens del är det en fördel, för nu är de farliga massorna borta. Annars hade de bara legat kvar, säger Mira Andersson Ovuka.
Trafikverket försöker lägga massorna på platser som ändå ska fyllas ut, som vid Masthuggskajen, i hamnen eller Frihamnen. En del av avfallet deponeras – det vill säga läggs på en plats där det ska förvaras permanent. Farligt avfall omsluts exempelvis med plastmembran eller bentonitlera.
Ett tiotal företag tar hand om massorna – antingen genom att själva slutlagra dem eller skicka dem vidare till andra platser.
Bland dem finns Renova, som har slutdeponier i Fläskebo i Härryda och i Tagene i Göteborg. Företaget har märkt av att det blivit mer förorenade massor än beräknat.
– Det är stora områden det rör sig om och det är mycket förorenat inne i Göteborg generellt. När det är en
” Vi är inte nöjda med att så mycket deponeras, vi vill bli bättre än så i framtiden. Nanna Bergendahl
Produktionschef
industristad är det mycket föroreningar i marken, säger Nanna Bergendahl, produktionschef för materialåtervinning på Renova.
Nu försöker Renova få klartecken från Härryda kommun för att bygga ut anläggningen.
– Det är inte bara kopplat till Västlänken, utan det pågår många andra infrastrukturprojekt i Göteborg. Därför har det varit mycket massor som anläggningarna i Göteborg har fått ta emot de senaste åren, säger Nanna Bergendahl.
Nanna Bergendahl hoppas dock att de kan utveckla sin teknik för att tvätta schaktmassor.
– Vi är inte nöjda med att så mycket deponeras, vi vill bli bättre än så i framtiden.
Trafikverket vet inte var massorna som inte deponeras direkt hamnar till slut. De har tidigare fått kritik för det men läget är fortfarande detsamma, menar Mira Andersson Ovuka.
– Vi kontrollerar att våra mottagare har de tillstånd de behöver för att ta hand om våra massor. Sen har inte vi följt massorna därefter.