Varför är det ingen som lyssnar på forskningen om public service?
Är SVT:s och SR:s nyheter på nätet ett hot mot den svenska dagspressen? Ja, ett allvarligt hot om man ska tro Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert. Han skrev en upprörd debattartikel på temat i SvD, påpassligt inför en hearing om public service på Kulturdepartementet (9/6):
”Det statligt finansierade SVT tycks ha som strategi att konkurrera med dagstidningarna i deras egen nisch”, menar Taubert.
Han är inte den förste TU-chef som tar till orda i denna sak. Ämnet är närmast tjänsteplikt för dagspressens försvarare. Men är det sant? Nej, inte alls, om man ska tro en nyutkommen rapport från Nordicom i Göteborg, med titeln ”Public service – en svensk kunskapsöversikt” (red. Johannes Bjerling).
Att public service skulle vara ett hot mot dagspressens digitala affärsmodell motsägs av forskarna Maria Norbäck och Johan Ohlsson. För det första saknas ordentliga studier med empiriska bevis, men de studier som gjorts i olika europeiska länder visar entydigt att svensk public service är återhållsam i sina textpubliceringar. Man betonar det egna uttrycket, SVT prioriterar rörlig bild och SR ljud.
Räckvidden för public services nyheter är högre i Sverige (och i Norge) än i resten av Europa, men det är också betalningsviljan för nyheter online. Kombinationen av offentliga och kommersiella nyhetsmedier hos oss har starkast ställning i hela EU. Detta stärker demokratin. Ändå är det en minoritet av medborgarna som tar del av public services nyhetsutbud online. Konkurrensen om publikens själar kommer framför allt från sociala medier och kanaler som förmedlar fiktion, som Netflix och HBO.
Enligt forskarna i Nordicom:s rapport finns det alltså inga belägg för att SVT:s och SR:s digitala nyhetstjänster tränger undan dagspressen.
Ändå tror jag att TU även i framtiden tryggt kan driva sin sak. Frågan är komplex, och vem kan med säkerhet säga att inte någon fattig stackare nöjer sig med SVT:s magra nyhetssajter i stället för att betala en full prenumeration på sin lokaltidning? Men om vederbörande smäller hela pensionen på Netflix och HBO i stället, vilka är då dagspressens illojala konkurrenter?
Åldersfrågan är relevant när det kommer till public service, enligt Ulrika Andersson och Marina Ghersetti från SOM-institutet. Förtroendet för public service är grundmurat bland äldre medborgare, ganska gott bland de medelålders men slätstruket bland de yngre, som betraktar public service som kanaler bland andra.
Flera forskare ägnar stor energi åt att leda i bevis att den politiska rapporteringen i public service icke är vänstervriden. Det har de gjort sedan 1966 – ett vackert statistiskt underlag – och det kan de fortsätta med till domedags otta. Det övertygar ändå ingen som
”vet” att SR och SVT är vänstervridna. Det ”hörs” på alla subtila tonfall, som forskarna inte kommer åt.
Men medborgarna i allmänhet – även de som aldrig tittar på tv – vill med bestämdhet ha ett brett public service, komplett med drama, sport och tingel-tangel. Ett bantat public service, ”smalare men vassare”, har inget stort stöd bland väljarna, utom hos vissa SD-väljare. Men både M och KD – och en del vänsterpolitiker – är trots det fortfarande förtjusta i tanken på att banta SVT.
Detta är inga nyheter, men forskning som bör repeteras.
Tänk, varje dag inskärper plikttrogna filosofer och statsvetare att vår världsbild bör vara evidensbaserad för att sanningen må segra över lögnen. Våra folkvalda ger högaktningsfullt sjutton i detta, det är vad som sägs mellan raderna i denna läsvärda rapport från Nordicom.
Ett forskningsuppslag för framtiden: varför fastnar inte fakta om public service?
"Det övertygar ändå ingen som ”vet” att SR och SVT är vänstervridna. Det ”hörs” på alla subtila tonfall, som forskarna inte kommer åt.
Nu har debatten om public services hot mot dagspressen åter seglat upp på agendan. Men är det sant? Inte alls, fastslår forskarna på Nordicom i Göteborg i en ny rapport. Frågan är varför detta inte får fäste, skriver Ulrika Knutson.