Designad suv med ny teknik
"131 hästkrafter ger inte den piggaste körupplevelsen, men bilen går snålt
Japanska lyxtoner med ljus inredning, annorlunda hybridteknik och en stor dos personlighet. Småsuven HR-V kör mestadels på el men går inte att ladda med sladd. Om man inte stressar motorn är förbrukningen dessutom mycket låg.
Köpare som drar sig till mer udda modeller från franska eller asiatiska bilmärken söker oftast en annorlunda känsla, teknik eller design. Och annorlunda får man i nya HR-V. Modellen har gjort en stor designförändring sedan sist - den nya generationen har storsuvs-proportioner med platt motorhuv och ganska hög markfrigång, fast i ett kompakt format.
Att köra HR-V känns personligt. Lite som att komma hem till någon som är mån om sin bostad, till skillnad från den som ser inredning som ren funktion och har inhandlat alla möbler på ett enda bräde. Man trivs.
Ljusa läderpartier blandas med fiskbensmönstrat ylletyg. Plastdetaljerna varierar mellan ljusgrått och en skimrande kopparfärg som också återfinns i sömmarna på ratten. Kupén är både stor och liten på samma gång. Man har gott om benutrymme i baksätet men själva sittdynorna passar bäst för de nätta. Värre är det med huvudutrymmet på andra raden, det har man offrat för den sluttande taklinjen.
En praktisk detalj är att de bakre stolarna går att vippa upp, vilket underlättar när man vill transportera höga saker. Fyrhjulsdrift är inget alternativ, och tyvärr finns det ingen möjlighet att montera dragkrok, men med Hondas lastbågar (tillval) kan man lasta 50 kilo på taket. Styrningen är väldigt bra, fin och precis.
HR-V står för Hi-Rider Revolutionary Vehicle. Fullt så revolutionerande känns inte bilen, men hybridtekniken under skalet skiljer sig från andra lösningar på marknaden. Bilen kör i första hand på el och bensinmotorn, som i huvudsak förser batteriet med energi, driver först hjulen i motorvägsfart.
Lite överkursinformation för den som önskar: Tekniken är densamma som i Honda Jazz (men här får man 131 hästar i stället för 109). Bilen kör alltså på el genom att bensinmotorn agerar generator ”bakom kulisserna” och laddar batteriet, som förser elmotorn med energi. Så långt är det precis som en vanlig hybrid. Skillnaden är att energin från bensinmotorn också kan driva hjulen direkt i 80–120 kilometer i timmen och inte spilla energi genom att ladda batteriet just då.
131 hästkrafter ger inte den piggaste körupplevelsen, men bilen går snålt, testförbrukningen hamnar på den utlovade siffran 0,54 liter milen.
Andra närbesläktade alternativ i klassen är de nya modellerna Volkswagen Taigo och Toyota Yaris Cross. Taigo går att köpa från 270 000 kronor om man väljer den lilla trecylindriga motorn. Däremot erbjuds den inte med några hybridalternativ. Med ”old school”-teknik får man aningen högre förbrukning, högre koldioxidutsläpp och högre årsskatt. Hybrider är å andra sidan lite dyrare att serva.
Toyota Yaris Cross är också bränsleeffektiv och aningen billigare än Honda i framhjulsdrivet utförande - och med fyrhjulsdrift kostar den ungefär lika mycket. De stora skillnaderna finns främst i tekniken men i det här fallet handlar det nog om tycke och smak.