Annika von Hausswolff lämnar Konstepidemin om hyran på ateljén höjs
En av Göteborgs främsta fotografer har i flera omgångar haft sin ateljé på Konstepidemin, som nu hotas av kraftigt höjda hyror av fastighetskontoret. Men Annika von Hausswolff stannar inte kvar om hyran höjs. – Det är en enorm kapitalförstöring om Konstepidemin försvinner, säger hon.
Annika von Hausswolff är en av Sveriges stora, samtida fotokonstnärer. Hon representerade Sverige på Venedigbiennalen 1999 och hennes verk återfinns i betydande samlingar som Guggenheim museum i New York, Moderna museet i Stockholm och Kiasma i Helsingfors.
Hennes ateljé ligger i hus nummer sex på Konstepidemin, ett knarrigt trähus med flagnande, ljust gulbeige färg. Där har hon huserat de senaste fem åren, och ytterligare en period när hon flyttade hem från Berlin i mitten av 00-talet.
Det stora retrospektivet över hennes fotokonst på Moderna museet i Stockholm, för tillfället på besök i på Modernas filial i Malmö, förberedde hon i ateljén.
Men snart kan hennes tid på Konstepidemin
vara över.
– Jag betalar 3 500 kronor i månaden för min ateljé, men så bra är den inte att jag kan betala mer för den. Det är dragigt och möss här på vintrarna. Jag är här för att det är gött att ha ett sammanhang.
Det sammanhanget består av cirka 130 konstnärer och kulturutövare som både har enskilda ateljéer och arbetar ideellt med publik verksamhet. De hotas nu av en genomsnittlig hyreshöjning på 100 procent – vilket många inte skulle ha råd med, enligt föreningen själva.
Fastighetskontoret, som äger de fjorton byggnaderna som utgör Konstepidemin, har sagt upp föreningens kontrakt och krävt en omförhandling av villkoren. Föreningen har betalat 400 000 kronor i avgift de senaste tio åren, eftersom man haft ansvaret för husens underhåll.
Det underhållet fungerar inte längre, anser fastighetskontoret, och tycker att föreningen till att börja med ska betala sin gamla hyra på 1,7 miljoner årligen. Hyran ska sedan höjas stegvis till 4 miljoner kronor, vilket föreningen säger är en omöjligt kostnad för dem att bära.
– Man måste fråga sig – vill vi ha det här ekosystemet som Konstepidemin är? Det finns en
enorm kompetens och kunskap här, det är en kapitalförstöring att avveckla det, säger Annika von Hausswolff.
Om inget nytt avtal träffas innan sista juni måste föreningen, med ateljéer, galleri och evenemangslokaler, lämna området som de byggt sin verksamhet kring sedan 1987.
Förhandlingar pågår mellan Konstepidemin och fastighetskontoret. Fastighetsnämndens ordförande Mats Ahdrian (KD) hoppas att de två parterna når en lösning och vill helst inte spekulera i vad politiker skulle kunna göra.
– Det viktigaste är att det finns ett avtal, först då kan vi gå in och hjälpa till. Men jag hoppas och tror att de kommer att hitta en lösning. Alla är överens om att vi vill värna om både Konstepidemin och fastigheterna de besitter, säger han.
Annika von Hausswolff tycker å sin sida att fastighetskontoret – och politikerna – borde se till vad Konstepidemin har för betydelse för Göteborg som konststad. Hon är inte orolig för egen del. En konstnär hittar alltid någonstans att arbeta, resonerar hon.
– Det är inte så att vi är ett gäng gnälliga konstnärer som vill ha billiga grejer, utan det handlar om vad man vill ha för kultur, om att se den större bilden. Man har valt att ha konstnärliga utbildningar i Göteborg, då måste man också se till hela ekosystemet och hur det fungerar.
Von Hausswolff undervisar masterstudenter i fotografi på Valand på halvtid, en utbildning som lockar många internationella studenter. Men det är klustret av ateljéer och gallerier som får dem att stanna kvar i Göteborg efter utbildningens slut – Konstepidemin, Bildverkstan och KKV, som också hotas av höjda hyror, är alla viktiga arbets- och mötesplatser.
På samma sätt var lättillgängliga replokaler en förutsättning för den musikscen von Hausswolff var en del av i Göteborg på 1980-talet, som sångerska i Cortex, och för den svenska musikexporten i stort. När hon bodde i Berlin under 1990-talet och i början av 2000-talet var tillgången till billiga lokaler och lägenheter en förutsättning för att kunna vara verksam som konstnär.
Konstepidemin har fyllt samma funktion, men med ytterligare en dimension.
– Jag är nog lite mer av en enstöring när det gäller mitt konstnärliga arbete, men alla som är på Konstepidemin lägger in ideellt arbete. Jag har suttit med i gallerigruppen i flera år och valt ut vilka som ställer ut. Det känns jävligt bra, jag tror alla människor skulle må bra av att jobba ideellt. Man ger tillbaka.