Eva Nordmark (S): ”Utrikesfödda kvinnor har inte fått rätt stöd”
Om man skaffar många barn och därmed blir borta från arbetsmarknaden länge så kommer det att skapa problem. Det menar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark som tycker det är viktigt att säga som det är: – Jag kan förstå om man tycker att det låter hårt, men man ska inte skaffa fler barn än man kan försörja.
Frågan om varför många utrikesfödda kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden och om det beror på att de föder fler barn än andra har hamnat högt upp på den politiska dagordningen.
Allt fler politiker pratar i dag om behovet av familjeplanering. Det handlar inte om att införa någon slags ettbarnspolitik, utan snarare om informationsinsatser om barnafödande. Utöver det talas det om att vissa svenska bidrag har blivit kvinnofällor och låser fast utrikesfödda kvinnor i hemmet.
Hur stort problem är det här?
– Det är ett stort problem. Vi har en väldigt hög arbetslöshet bland utrikesfödda kvinnor, den är i dag fyra gånger så hög som bland inrikesfödda, säger arbetsmarknadsoch jämställdhetsminister Eva Nordmark (S).
Enligt regeringens senaste siffror ligger arbetslösheten bland utrikesfödda kvinnor på 19,2 procent, jämfört med inrikesfödda kvinnor som bara ligger på 5 procent.
Siffran hänger inte ihop med hur övriga Sverige utvecklas.
Enligt Eva Nordmarks egen lägesbild går mycket på arbetsmarknaden åt rätt håll. Allt fler ställer klockan och går till ett jobb på morgonen, ändå finns det många som är långtidsarbetslösa. Gruppen som sticker ut är utrikesfödda kvinnor.
– Det är mitt jobb att vända på varje sten för att få in fler i arbete, bryta segregationen och att människor genom jobb får egen försörjning och den frihet som det innebär. Friheten och självständigheten att bestämma över sitt eget liv är en högt prioriterad fråga.
Precis som dig är det många som beskriver detta som en fråga om frihet. Är inte de här kvinnorna fria idag?
– Jag vill vara väldig tydlig med att vår utgångspunkt är att alla som kan jobba ska jobba, både kvinnor och män. Det är så att vi kan upprätthålla vår välfärd. Men det är också så att eget arbete och försörjning ger frihet.
Eva Nordmark exemplifierar med ojämställda pensioner och menar att om man vill komma tillrätta med problemet så kräver det att alla kvinnor som kan arbeta heltid också gör det.
Hon skyller inte på utrikesfödda kvinnor, utan tvärtemot menar hon att det är uppenbart att de inte får tillräckligt bra stöd.
– De kvinnor jag möter vill arbeta, de vill försörja sig själva. För någon vecka sedan var jag i Gimo och träffade flera utrikesfödda kvinnor och de tycker det är kränkande att inte kunna försörja sig själva. Flera av dem hade fått jobb, men det var efter många år i Sverige.
De senaste veckorna har det varit stor uppmärksamhet kring Eva Nordmark sedan hon i samband med en pressträff sa att man inte ska skaffa fler barn än man kan försörja.
Uttalandet knyter an till den senaste tidens diskussion om huruvida ett högt barnafödande påverkar att många utrikesfödda kvinnor inte arbetar. Barnafödandet skiljer sig åt beroende på vilket land man är född i. Enligt SCB:s senaste siffror får en kvinna född i Sverige i snitt 1,62 barn medan en utrikesfödd får 1,90 barn.
Men är det verkligen barnafödandet, kombinerat med bidragssystemen, som orsakar det här?
– Alla har så klart rätt att bestämma själva hur många barn man ska ha, men det är också viktigt att säga som det är: Om man skaffar många barn, och därmed blir borta från arbetsmarknaden i många år, då kan det skapa problem och göra att man aldrig riktigt etablerar sig på arbetsmarknaden.
Eva Nordmark kan förstå de som tycker att det låter hårt, men står fast vid sitt uttalande.
– Det handlar om barnens bästa, kvinnans frihet och möjligheten att kunna försörja sig själv.
För att komma åt problemet har regeringen nyligen gett flera myndigheter uppdraget att samordna sig för att fler utrikesfödda personer ska göra ”informerade livsval”, som Eva Nordmark kallar det.
– Där ser jag att det är viktigt att alla får möjlighet till både karriärrådgivning och familjeplanering. Att man får hjälp med preventivmedelsrådgivning och sedan kan göra informerade livsval, så att kvinnor får rätt förutsättningar att kliva in på arbetsmarknaden, säger hon.
En annan åtgärd från regeringen handlar om att se över det så kallade etableringstillägget. Det är en ersättning som går nyanlända som aktivt följer en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen för att lära sig svenska och få ett jobb så fort som möjligt.
Problemet är att ersättningen är hushållsbaserad och inte individbaserad.
– Och då är det oftast mannen som kliver ut på arbetsmarknaden först och då försvinner det här tillägget. Den typen av hinder och incitament som leder till att kvinnor blir hemma måste vi ta bort. En sådan sak som vi tidigare tog bort var vårdnadsbidraget, som verkligen var en kvinnofälla, säger Eva Nordmark.
Regeringen kan tänka sig att gå längre.
En annan sak som pekats ut som en kvinnofälla är flerbarnstillägget, som innebär att stora familjer får högre barnbidrag. Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill antingen skrota det helt eller ändra på utformningen.
Eva Nordmark stänger inte dörren för att gå dem till mötes.
– Jag utesluter inte att fasa ut flerbarnstillägget, men man måste samtidigt analysera vilken effekt det får på barnfattigdomen.
– Vi är beredda att vända på varje sten för att bryta segregationen och se till att utrikesfödda kvinnor får göra samma resa som kvinnor i Sverige gjorde på 50-, 60- och 70-talet.
Många gör jämförelsen, likt dig, till svenska kvinnors historiska frihetskamp, men den drevs ju av kvinnorörelsen själv. Trots du inte det finns risk att det uppfattas som att ni vill detaljstyra utrikesfödda kvinnors liv?
– Alla bestämmer själv hur många barn man skaffar, men det är viktigt att man får chansen att göra informerade livsval och då är det viktigt att säga om det är. Blir man borta länge från arbetsmarknaden på grund av att man har många barn, då skapar det problem för kvinnors rätt till frihet och självständighet.
– Det här är inte detaljstyrning, utan handlar om att människor ska kunna göra informerade livsval.
Om man skaffar många barn, och därmed blir borta från arbetsmarknaden i många år, då kan det skapa problem och göra att man aldrig riktigt etablerar sig på arbetsmarknaden.
Vi är beredda att vända på varje sten för att bryta segregationen