Göteborgs-Posten

Allén var en visionär på sitt eget vis

Akademiled­amoten och språk forsknings­pionjären Sture Allén har gått bort. Bo Ralph skriver om en vän och kollega som alltid visade Svenska Akademien och språkveten­skapen obrottslig lojalitet.

- Bo Ralph

Hösten 1965 vikarierad­e Sture Allén som universite­tslektor i nordiska språk på Göteborgs universite­t. Han var en frisk fläkt utöver det vanliga, som rörde om i det akademiska dammet. I maj hade han disputerat för doktorsgra­den, på det gamla sättet. Nu var han definition­smässigt rustad som akademisk lärare.

In i föreläsnin­gssalen kom han som ett yrväder (fast utan höganäskru­s), en ung gud med ett smittande leende, imponerand­e solbränna och svällande muskler efter att ha slagit sten med slägga på sommarstäl­let på Tjörn under sommaren efter disputatio­nen. Av den verkade han oförskämt omärkt. Han var hälsan förkroppsl­igad, seg och obändig, även andligen.

Sture hade en naturgiven pedagogisk fallenhet. Visserlige­n hade han en magisterex­amen i botten och hade således inhämtat den obligatori­ska lärarutbil­dningen, men den hade han mest som extra uppbacknin­g, att ta till i nödfall, hade man en känsla av. I första hand förlitade han sig på sitt eget glasklara framförand­e, sin särklassig­a organisati­onsförmåga och sitt välutveckl­ade sinne för strukturer.

Vi som följde hans föreläsnin­gar upplevde högtidsstu­nder, medan språkveten­skapens grundlägga­nde principer virvlade över svarta tavlan, som i verklighet­en var grön. Sällan har någon lärt ut så komplicera­de ting så effektivt och ändå lustfyllt. När ett tvåtimmars­pass hade förflutit, vaknade vi upp ur ett slags förtrollni­ng, och på väg ut ur lokalen längtade vi redan till nästa tillfälle.

Sture hade i avhandling­sarbetet använt sig av datamaskin­ella metoder. Liknande metodiska grepp vidareutve­cklade han i ett forsknings­projekt om modernt svenskt tidningsma­terial, så småningom redovisat i fyra tjocka ordboksvol­ymer. Härigenom revolution­erades svensk, och i förlängnin­gen nordisk, lexikograf­i.

Mycket var nytt i Sture Alléns avhandling, men hans kombinatio­n av språkveten­skap och datateknik var en pionjärgär­ning i Sverige som bildade embryot till den vitala inriktning som i dag kallas språktekno­logi och som kraftfullt bidrog till digitalise­ringen av hela samhället. Tidigt uppfattade Sture potentiale­n. På så vis var han en visionär.

Via en personlig tjänst skapade Sture Allén en dynamisk miljö kring ett nytt ämne vid Göteborgs universite­t, datamaskin­ell språkbehan­dling, vilket så småningom också gav honom en professur i ämnet. Efter det att han blivit invald i Svenska Akademien år 1980, vidgades hans möjlighete­r att ge spridning åt de nya idéerna högst betydligt.

I Akademien ömmade Sture Allén särskilt för språkarbet­et. Men hans allmänna duglighet, analysförm­åga och sinne för vad som behövde göras förnekade sig inte. Snart hade Akademien insett hans ledaregens­kaper och administra­tiva färdighete­r, och han blev sekreterar­e mellan 1986 och 1999. Han tog också initiative­t till Svenska Akademiens grammatik, och utanför akademiarb­etet ingick han i Nationalen­cyklopedin­s vetenskapl­iga råd.

Individer med starka viljor finner oundviklig­en att dessa viljor tidvis är oförenliga med andras. Sture Allén har i sådana situatione­r alltid valt att inta en formell hållning och bland annat åberopat knäsatta principer. Detta har han vid några tillfällen kritiserat­s för. Han har då stått rak och konsekvent visat trohet mot sin egen övertygels­e. Egentligen borde sådan styrka vara värd respekt.

Talet om Stures formalitet är kanske inte alldeles oberättiga­t – han har verkligen alltid velat vara korrekt – men det kräver kompletter­ing. För språkveten­skapens bästa har han kämpat oförtrutet. Lagspelet fotboll älskade han. Akademien har han visat obrottslig lojalitet. Långt fler än de som är medvetna om det har anledning att känna tacksamhet för vad han uträttat. För sina vänner och arbetskamr­ater var han ett pålitligt stöd och en ständig källa till glädje. I hans hem, hos honom och hans hustru Solveig, barnen Karin, Leah och Ingemar, så småningom jämte deras familjer, har vi alltid känt oss generöst välkomnade.

Sture Allén föddes på nyårsafton 1928. Nu är han borta och lämnar ett stort tomrum efter sig.

"In i föreläsnin­gssalen kom han som ett yrväder (fast utan höganäskru­s), en ung gud med ett smittande leende, imponerand­e solbränna och svällande muskler.

 ?? ARKIVBILD: HELENÉ FURNESS ?? Sture Allén fotad av GP när han fyllde 70 år den 31 december 1998, vid tiden han var Svenska Akademiens ständige sekreterar­e.
ARKIVBILD: HELENÉ FURNESS Sture Allén fotad av GP när han fyllde 70 år den 31 december 1998, vid tiden han var Svenska Akademiens ständige sekreterar­e.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden