Christofer Ahlqvist: Vi måste betrakta gängledare som makthavare
Mördade barn, kidnappningar och vittnesmål som dras tillbaka. De kriminella gängen påverkar tiotusentals göteborgare i områdena de håller gisslan. I dag fortsätter Göteborgs-Postens kartläggning av gängen och här förklarar chefredaktör Christofer Ahlqvist varför de utpekade gängledarna ska granskas som makthavare.
”Här kommer ni inte förbi!” Budskapet till vårt team var tydligt. De hotfulla personerna ville inte att vi skulle utföra vårt journalistiska uppdrag i området. Händelsen inträffade när vi skulle rapportera om de oroligheter som uppstod i samband med en dödsskjutning i Hjällbo förra året. Vi tvingades göra vår direktsändning från en annan plats än vad som var tänkt. Nästa dag var vi dock tillbaka i området igen och rapporterade. Den gången blev Göteborgs-Posten direkt påverkade av gängens och nätverkens agerande. Men det finns andra som dagligen drabbas.
Kriminella gäng sätter skräck i områdena där de verkar och påverkar enligt polisen tiotusentals göteborgare bara i våra förorter. De senaste dagarna har vi kunnat berätta om barn som mördats, lärare som kidnappats och vittnesmål som dras tillbaka.
Medias främsta uppdrag är att granska makten. De som styr de här kriminella grupperingarna har otvivelaktigt både ett stort inflytande och makt. Med det följer ett stort allmänintresse vilket motiverar att vi berättar så mycket vi vet om gängen och dess ledare för våra läsare. I dagens kartläggning publicerar vi därför namn och bild på dömda kriminella som är utpekade av myndigheter som gängledare.
Den makt som en gängledare besitter är inte officiell jämfört med exempelvis en politiker eller en företagsledare. Ofta förnekar de här individerna också att de har en sådan roll eller maktposition. Det gör vårt jobb svårare men också viktigare. Bakom dagens publicering ligger månaders intensivt arbete som tar utgångspunkt i många års kunskapsinhämtande och erfarenheter. Våra journalister har samlat in och sammanställt officiella dokument som förundersökningar och domar. De har intervjuat källor, både offentliga myndighetspersoner och personer som pratar under källskydd. Vi har i brist på svar från de utpekade personerna använt oss av deras svar från rättegångar och förhör för att, trots allt, försöka framföra deras version. Vi har också intervjuat de som verkligen drabbas av gängen i vårt lokalsamhälle. Sammantaget kan vi visa på den påverkan och makt gängen och dess ledare har, oavsett om de erkänner den eller inte.
I Sverige har antalet skjutningar ökat i år jämfört med de fem senaste åren, samtidigt ser situationen i Västsverige något ljusare ut. En delförklaring kan vara att så många gängkriminella i ledande positioner sitter bakom lås och bom. Men enligt Mats Bergström, t.f. biträdande regionpolischef för region Väst, kan det vända snabbt:
”Även om siffran går åt rätt håll kan det ju hända något allvarligt som stjälper den. Så allvarligt är läget. Vi har svåra konflikter i vår region, men vi håller koll på det och har hittat arbetsmetoder som fungerar.”
Göteborgs-Posten kommer att fortsätta att bevaka och skärskåda vad myndigheter och politiker gör för att få bukt med gängproblematiken. Men vi kommer också att granska de inofficiella makthavare som gör så många medborgare så mycket ont.
Vi kommer också att granska de inofficiella makthavare som gör så många medborgare så mycket ont.