S och M vill krossa gängen – men de är inte överens om hur
Göteborgarna ser gängkriminaliteten som ett av de allra största samhällsproblemen. Och politikerna instämmer: – Om den får fortsätta att växa blir den till slut systemhotande, säger Morgan Johansson (S). – Det bryter sönder tilltron till statens förmåga att skydda människor från brott, säger Ulf Kristersson (M). Hur den ska motas – och varför den uppstått – är de inte lika överens om.
Kriminella som inte tvekar att ta till våld och sprider skräck i sina bostadsområden, som får unga att dras in i grov brottslighet och människor att tystna av rädsla för repressalier.
GP:s kartläggning visar att gängens påverkan på de bostadsområden där de lever och verkar är omfattande och att de ledande personerna i gängen har många gemensamma nämnare.
Men hur ser de politiskt ansvariga, inte bara i Göteborg utan i hela Sverige, på utvecklingen?
En främmande drönare över regeringskansliet får vakterna att stoppa inrikes- och justitieminister Morgan Johansson från att gå ut på terrassen. En snabb koll och sedan får han tillträde.
– Turister, konstaterar en av vakterna.
Johansson är i regeringen ansvarig för gängfrågan. Hans parti, Socialdemokraterna, har styrt Sverige allra längst.
Han slår omgående fast att han håller med de 82 procent av göteborgarna som i GP/Sifo rangordnar gängkriminaliteten som ett av de största eller ett stort problem i samhället.
– Vi har haft en utveckling de senaste 20–25 åren med en organiserad kriminalitet som vi inte såg tidigare. Vi ser hur den har bitit sig fast i Sverige. Det är därför vi, när vi tillträdde 2014, lade om politiken mot att höja straffen för de gängkriminella och inledde vår stora satsning på att bygga ut polisen, säger Johansson.
Ministerns främsta förklaring till gängens utbredning är den ekonomiska krisen på 1990-talet och de sociala klyftor som följde i dess spår, med hög arbetslöshet och nedskärningar i många år. Detta i kombination med att det inte gjordes tillräckligt för att knäcka brottsligheten när gängen började att etablera sig i Sverige, inledningsvis i form av mc-gäng som Hells Angels och Bandidos, därefter olika typer av fängelsesammanslutningar och nu ofta nätverk av unga med gemensam bostadsort.
– Man ska komma ihåg att de som i dag går runt och skjuter, många av dem var barn för 15–20 år sedan. Det är där det gick snett för många av dem, säger Johansson.
Det som görs nu borde egentligen ha gjorts då, framhåller han.
– Våra satsningar på fler poliser, hårdare straff, mer kameraövervakning och sociala insatser för att bryta nyrekryteringen, det borde man gjort då, men det gjorde man inte och då får vi göra det nu i stället. Det kommer att kosta lite mer pengar och ta lite mer tid men jag är helt övertygad om att vi kommer att lyckas.
GP:s kartläggning av 13 utpekade gängledare visar att ingen av dem har helsvensk bakgrund: sex är födda i ett annat land och bara två av dem har en förälder som är född i Sverige.
Morgan Johansson ser dock inte invandringen som en förklaring bakom gängens tillväxt, han pekar i stället på sociala klyftor mellan människor.
– Det är klasskillnaderna det handlar om, alltså ökade sociala skillnader. Inte om du är svart eller vit eller vilket land du kommer ifrån, säger han.
Statsminister Magdalena Andersson (S) går längre än sin minister i frågan, hon menar att den stora invandring som Sverige haft de senaste decennierna har spelat roll.
– Kombinationen av en hög invandring och en dåligt fungerande
integration lägger grunden för en segregation och de parallellsamhällen vi ser i Sverige. Därför är det så viktigt att alla föräldrar, pappor och mammor arbetar och bidrar och blir en del av vårt samhälle, säger hon vid ett besök i Tynnered.
Vad är din huvudförklaring till det ökade gängvåldet och alla de skjutningar vi ser?
– Det finns en lång rad förklaringar. Grunden är att vi har en segregation som göder den här typen av kriminalitet. Vi måste jobba grundläggande för att rätta till det som är fel, säger Andersson.
M-ledaren Ulf Kristersson tar emot i sitt tjänsterum. Tintin-prylar i bokhyllan, ett inramat fotografi signerat Elisabeth Ohlson Wallin lutat mot en vägg.
– Tavlan är ena dotterns. Jag har lånat den till ett radioprogram, säger han.
Även M har i olika omgångar styrt Sverige, senast 2006–2014 då Fredrik Reinfeldt var statsminister.
Kristersson tycker också att gängkriminaliteten är en oerhört viktig fråga.
– Det är inte så vi själva ser på Sverige. Brott och brottslingar kommer alltid att finnas i Sverige, men det här grova, skjutningar nästan varje dag och rena avrättningar, det är extremt, säger han.
När det kommer till orsaken bakom gängen har Kristersson en annan förklaring än Johansson – hög invandring och en naiv inställning till integration är de främsta. Men också att nyanlända fått bosätta sig var de vill och att vårt samhälle inte varit tillräckligt tydligt med vad som gäller här.
– Mycket av detta är kopplat till första, andra och tredje generationens invandring.
Enligt GP/Sifo har enbart en procent av göteborgarna själva drabbats av gängkriminaliteten. 13 procent har dock drabbats indirekt, till exempel genom närstående.
Samtidigt visar mätningen att de tillfrågade tycker att mer måste göras för att knäcka gängen. Främst efterfrågas åtgärder för bättre skola och ökad integration. Många ser även fler poliser, högre straff och bättre socialtjänst som vägar dit.
Att bryta nyrekryteringen till gängen är enligt Johansson och Kristersson en nyckel.
Justitieministern framhåller att det sitter fler misstänkta och dömda i svenska häkten och fängelser än någonsin tidigare, cirka 7 000 personer, till följd av straffskärpningar och hårdare regler som införts under hans regeringstid. Men att gängbrotten ändå ligger kvar på en hög nivå.
– Då är vår slutsats att det räcker inte med repressiva åtgärder, de är nödvändiga men de måste kombineras med sociala åtgärder. Och då är det satsningar på skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, säger Johansson.
– Skola så att ungdomarna får något att stå på för att sedan kunna ta sig ut i arbetslivet, fritidsverksamhet så att de kan komma in i idrott, kultur eller annat, och få andra vuxna förebilder. Men också en socialtjänst som kan ingripa då familjen inte är en del av lösningen – utan av problemet.
Johansson pekar på att kommunsektorn fått ett statligt tillskott på 480 miljoner kronor för att oftare ha möjlighet att tvångsomhänderta unga och placera inom LVU, lagen om vård av unga, vilket kan kosta mellan 7 000 och 8 000 kronor
per dygn. Nu vill han att kommuner ska använda pengar de därmed sparar till att stärka familjer och till eftervård när en ung kriminell får lämna sin placering.
Mer samarbete mellan kommuner och regioner för att barn med problematiska hemförhållanden ska upptäckas tidigt, är annat han vill se mer av. Som lyckade exempel framhåller han familjecentraler där mödravård, barnavård, öppna förskolan och socialtjänsten samverkar.
Även Ulf Kristersson pekar på betydelsen av skolan. Framåt förordar han en tydligare skola.
– Inte minst grabbar i skolan skulle ha väldigt stor nytta av att möta mycket tydligare regler, rutiner, auktoritet. Sedan ska man inte vara förnedrande för det. Utan man visar, så här funkar det här, det kommer gälla på varenda arbetsplats i framtiden också, säger han.
Kristersson vill även se förändringar för unga som behöver omhändertas. Han menar att svensk socialtjänst generellt är bra på att hantera små barn, även om han tror att fler som växer upp i kriminella familjer kan behöva omhändertas. För ungdomar som hunnit dras in i kriminalitet tror han inte socialtjänsten är det rätta.
– De här grabbarna har inte respekt för socialtjänsten och kommer inte att bry sig om vad den säger.
I stället vill M-ledaren att även åklagare ska kunna besluta om omhändertaganden och hans parti förespråkar en ny form av kriminalvård för unga. Han vill dock inte använda ordet ungdomsfängelser, något som Johan Forssell, partiets rättspolitiske talesperson, tidigare argumenterat för i samband med att en polisman sköts i Biskopsgården.
– Någon slags ungdomsverksamhet som är kopplad till kriminalvården. Socialtjänsten kommer inte att räcka, säger Kristersson.
På ett område är Morgan Johansson och Ulf Kristersson överens: Vems fel det är att gängen fått växa sig starka i Sverige.
Båda lägger nämligen den huvudsakliga skulden – på den andre.
– Grundansvaret faller på dem som har prioriterat annat, det vill säga till exempel sänka skatten i stället för att öka antalet poliser. Alliansregeringen gjorde så, de skar ner polisutbildningen med 90 procent på två år för att finansiera sina skattesänkningar, säger Johansson. Och Kristersson:
– Har man regerat i åtta år, som den här regeringen, är det väldigt få saker som man kan säga att man inte är ansvarig för. Vi har gjort allt man kan i opposition för att visa att det finns en annan väg. Vi har lagt mönsterbrytande förslag men regeringen säger nej och fortsätter med förändringar som om det handlade om småbus när det närmast handlar om maffialiknande verksamhet.
” Inte minst grabbar i skolan skulle ha väldigt stor nytta av att möta mycket tydligare regler, rutiner, auktoritet.
Ulf Kristersson (M)