Ny HD-dom: Stärkt skydd för den som lurats i bankbedrägeri
En man förlorade 397 000 kronor i samband med att han lämnade ut bank-id och bankkoder till en bedragare som uppgav att han ringde från banken. Nu har Högsta domstolen slagit fast att mannen ska få pengar tillbaka från banken. Enligt Konsumentombudsmannen
Högsta domstolen (HD) anser att konsumentens handlande var grovt oaktsamt men inte särskilt klandervärt. Konsumenten ska därför inte svara för mer än 12 000 kronor av de transaktioner som genomförts.
Banken ska därefter återställa kontot till den ställning det hade haft om transaktionerna inte hade genomförts, fastslår HD.
Tidigare har det inte funnits några vägledande domstolsavgöranden vad det gäller bedömningen av konsumentens agerande vid bankbedrägerier, vilket enligt Konsumentombudsmannen (KO) drabbat många hårt.
Domen innebär enligt KO att de som lurats att lämna ut bankuppgifter nu får ökade möjligheter att få tillbaka pengar genom ersättning från banken.
”Enligt domen ska agerandet endast klassificeras som särskilt klandervärt om konsumenten var medveten om att det fanns en risk för en obehörig transaktion men ändå lämnade ut uppgifterna till bedragaren”, skriver Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell på myndighetens hemsida.
En konsument som anses ha agerat ”särskilt klandervärt” får bära hela ansvaret för de förlorade pengarna. Med då måste banken bevisa att konsumenten agerat på det sättet.
Om konsumenten anses ha agerat ”grovt oaktsamt” är konsumentens ansvar begränsat till högst 12 000 kronor.
Bedrägerier mot enskilda personer genererar enligt regeringen cirka tre miljarder kronor i brottsvinster varje år. Summan uppskattas ha ökat med 49 procent på ett år.
Varje år polisanmäls ungefär 200 000 bedrägerier, där äldre är en särskilt sårbar grupp. Men mörkertalet tros vara stort.
Regeringen ska tillsätta två utredningar. Bland annat överväger manat t införa ett nytt krav på e- legitimationstjänster och betalningstjänsters om innebär att de blir skyldiga att lämna uppgifter om penningtvätt eller misstänkt penningtvätt till polisen.
Det ska även utredas om flertyper av företag, till exempelförsäkringsbolag eller betaltjänst leverantörer, ska få delta i samverkan mot penningtvätt.