Sluta med bluewashing – polisiär kompetens kan inte ersättas
68 procent uppger att bristen på polisiär kompetens i utredningsverksamheten är den främsta förklaringen till att brottsuppklarningen inte är högre.
Att utbilda poliser tar tid och därför har polismyndigheten anställt andra yrkesgrupper för att utföra polisiära uppgifter. Uppgifter som de varken är utrustade eller fullt utbildade för. Fenomenet kallas bluewashing och det uppstår när det saknas förståelse för att den polisiära kompetensen är unik och oersättlig, skriver Lena Nitz, Polisförbundet.
Sverige har stora utmaningar med den organiserade- och gängrelaterade brottsligheten. Det är en brottslighet som drabbar samhället på bred front, en brottslighet som utnyttjar barn för kriminella handlingar och kostar liv.
För att komma till rätta med situationen behöver polistillväxten fortsätta. Men fokus kan inte bara ligga på att växa till antal. För att kunna hantera en brottslighet som är enormt resurskrävande krävs också rätt kompetens för rätt uppgift, i såväl yttre som inre tjänst.
I en medlemsundersökning som Polisförbundet låtit Novus göra svarar hela 71 procent av poliserna som jobbar som utredare att deras avdelning sällan eller aldrig har tillräcklig bemanning för att leva upp till verksamhetskraven. 68 procent uppger att bristen på polisiär kompetens i utredningsverksamheten är den främsta förklaringen till att brottsuppklarningen inte är högre.
Redan 2017 kritiserade Polismyndighetens internrevision bristen på polisiär kompetens i utredningsverksamheten. I en granskning i Svenska Dagbladet nyligen förstärktes bilden av en utredningsverksamhet som haltar på grund av akut brist på polisiär kompetens.
Att utbilda poliser tar tid och därför har Polismyndigheten anställt andra yrkesgrupper för att utföra polisiära uppgifter. Uppgifter som de varken är utrustade eller fullt utbildade för. Vi kallar det för bluewashing. Till exempel vittnar våra medlemmar om att de ofta får, som ensam polis, knacka dörr för att söka vittnen eller genomföra husrannsakan tillsammans med en civilanställd. Skulle en sådan situation urarta har inte den civilt anställde vare sig, utbildning, befogenhet eller skyldighet att hantera en sådan situation.
Bluewashing handlar också om när arbetsgivaren i utredningsgrupper inte längre har rätt balans mellan civila och polisiära kompetenser för att få utredningsarbetet att fungera effektivt. De utsuddade professionsgränserna gör att tillgänglig kompetens inte nyttjas på bästa sätt. I vår undersökning uppger hela fyra av tio polisiära utredare, att de lägger sju timmar eller mer per vecka på administrativa uppgifter som skulle kunna utföras av andra än poliser.
Att utreda brott kräver en mängd olika kompetenser, polisiära såväl som civila. Många av de här kompetenserna kan inte ersätta varandra, bara komplettera. Det som vi kallar bluewashing uppstår när det saknas förståelse för att den polisiära kompetensen är unik och oersättlig i hela det brottsbekämpande uppdraget. I dag uppger varannan polisiär utredare att man gör någonting aktivt för att planera för ett liv utanför polismyndigheten. Skulle det bli en realitet skulle det vara förödande för polisens utredningsverksamhet.
Det finns ingen quickfix för att lösa polisbristen. Men det finns saker som såväl polismyndigheten och politiker kan göra för att höja statusen på polisyrket och därmed få fler att vilja stanna kvar:
– Administrativt stöd behöver utvecklas så att mer polistid kan frigöras för polisarbete.
– Titulaturen inom utredningsverksamheten behöver återinföras för att särskilja polisiär kompetens och för att tydliggöra vem som har vilka befogenheter och skyldigheter – för ökad effektivitet, tydlighet och rättssäkerhet.
– Fort- och vidareutbildning måste tillhandahållas i större utsträckning.
– Praktiknära polisforskning måste utökas för att bättre ta tillvara polisers erfarenheter och arbeta med metoder som bevisligen funkar.
– Yrkeslegitimation för poliser bör införas som en garanti för att personen har de kunskaper, färdigheter och egenskaper som krävs för yrket.
– Grundutbildningen för poliser ska fortsatt vara samma för alla samtidigt som utbildningen förlängs med en termin så att polisen kan hålla jämna steg med brottsutvecklingen.
Bättre förståelse och värdesättande av den polisiära kompetensen är avgörande för hur vi som samhälle ska kunna hantera allt ifrån vardagsbrottslighet till den allra grövsta brottsligheten effektivt och med rättssäkerhet i fokus.
Arbetsgrupper som utreder brott ska inte bara fyllas till antal, de ska tillsättas baserat på de anställdas unika kompetenser som behövs för att lösa ett brott. Bluewashing måste upphöra och den polisära kompetensen måste värderas högre för brottsbekämpningen och samhällets bästa.
I dag uppger varannan polisiär utredare att man gör någonting aktivt för att planera för ett liv utanför Polismyndigheten