Tidsfristen ute – ryska skulder har inte betalats
Ryssland har ställt in sina utlandsbetalningar för första gången på mer än hundra år. Enligt bedömare betyder det just nu lite i praktiken – men kommer att få konsekvenser i framtiden.
Senaste gången Ryssland hamnade i så kallad ”default”, och ställde in sina utlandsbetalningar, var 1917. Det skedde i samband med att bolsjevikerna efter revolutionen vägrade ta ansvar för det ryska tsardömets skulder.
När USA till följd av den ryska invasionen av Ukraina drog in den ryska licensen för att kunna betala tillbaka sina långivare har det nu hänt igen.
Under söndagskvällen löpte den 30 dagar långa tidsfristen ut för Ryssland att betala sina utlandsskulder. De har gjort betalningar i rubel – men chanserna att någon skulle ta emot de pengarna är låga, enligt flera bedömare.
Per Hammarlund, chefsstrateg på SEB med ett särskilt fokus på tillväxtekonomier, ser händelsen just nu som framför allt symbolisk – men menar att den kan få långsiktiga konsekvenser.
De inställda betalningarna innebär att Ryssland stängs ute från internationella kapitalmarknader – men så har redan varit fallet tidigare, på grund av de många sanktionerna riktade mot landet. Det som händer just nu är att den ryska staten i stället börjar låna av ryska banker.
En intressant fråga är hur kreditgivarna kommer att agera, enligt Hammarlund. Han tror att de flesta kommer att ”sitta still i båten” och se hur kriget utvecklas – men ser också att det kan ekonomiska kriget kan eskalera.
– Det finns en risk att man försöker utmäta rysk egendom utomlands, säger han.
Det skulle bland annat kunna ske via en stämning.
Det ryska argumentet mot det är att de har både velat och försökt betala, men inte kunnat. Motargumentet till det är att Kreml själv satt sig i den nuvarande situationen i och med dess invasion av Ukraina.
Men med den diplomatiska immuniteten är det inte helt lätt att kräva en annan stats tillgångar utomlands, fortsätter Hammarlund. Ryssland har varnat att om deras tillgångar utmäts så kommer man att svara på det.
– Det skulle i praktiken innebära att diplomatiska förbindelser med Ryssland skärs av helt, och jag tror inte man är där än, säger Hammarlund.
Ryssland har ungefär 40 miljarder dollar i utländska obligationer. Före kriget hade landet omkring 640 miljarder dollar i utländsk valuta och guldreserver, där en stor del nu är fruset och inte går att komma åt, enligt AP.
I nuläget har inte Ryssland ett stort lånebehov, enligt Hammarlund, då de fortfarande kan sälja olja och gas. Men när EU helt ställer om från dessa energikällor i framtiden kan det behovet komma att ändras. Ett alternativ är att försöka få lån från Kina – men där är möjligheterna begränsade.
– Rent tekniskt kan de få privata
lån från dem, men Kina har inte helt velat gå emot USA och bryta mot sanktionerna. Utöver att hjälpa till lite så jag tror att det är alldeles för stor risk för dem.
Enligt Susanne Oxenstierna, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, innebär den inställda betalningen att Ryssland blir en pariastat på de finansiella marknaderna.
Trots att det gör liten praktisk skillnad i nuläget så kommer händelsen att finnas med som en historia.
– Det gör att man inte betraktas som en utvecklad ekonomi och ett land som respekterar sina åtaganden. Ryssland vill ju uppnå någonting som är tvärtom – att ses som en stormakt.
"Det finns en risk att man försöker utmäta rysk egendom utomlands Per Hammarlund
Chefsstrateg på SEB