Stora utmaningar och möjligheter med elflygplan
2030 ska alla flygresor inom Sverige vara fossilfria. En lösning som många tittar på är elflyg – men utmaningarna är stora. – El kommer förmodligen inte spela den största rollen i omställningen, åtminstone inte på kort sikt, säger forskaren Hampus Alfredsson.
Hampus Alfredsson är civilingenjör och forskare på Rise, med elektromobilitet som specialområde. Fram tills för bara 3-4 år sedan låg fokus helt på att ta fram och producera biobränslen, men sedan dess har elflyg seglat upp som ett komplement.
– För inte så länge sedan var många skeptiska till att köra bilar på el, i dag börjar det bli det nya normala och även de flesta lastbilstillverkare satsar på en mer elektrifierad framtid. Med detta i bakhuvudet tror jag man ska vara försiktig med att döma ut eldrift även inom flyget. Sen är det absolut den kanske mest utmanande lösningen hittills, men vi bör ge det en god chans, säger Hampus Alfredsson.
Göteborgs-Posten har flera gånger skrivit om försök med elflyg i Sverige. Ett aktuellt exempel är Göteborgsbaserade Heart Aerospace som just nu utvecklar ett 19-sitsigt passagerarflygplan som ska klara 40 mil på batteridrift. Det ska vara certifierat och redo för kommersiellt bruk 2026.
– Redan i dag används tvåsitsiga elflygplan i undervisning här i Sverige. Det finns eldrivna flygplan på marknaden, och det finns många aktörer som utvecklar den här typen av farkoster just nu, säger Hampus Alfredsson.
Elflygplanens stora utmaning är vikten. Enligt Hampus Alfredsson väger batterierna 50 gånger mer än flygbränsle för samma mängd energi.
– För att hålla ett plan i luften det kräver att man övervinner flygplanets vikt. Ju mer det väger, desto mer kraft behövs för att hålla planet i luften. Det gäller att hitta någon slags “sweet-spot” där flygplanet kan bära passagerare en tillräckligt lång sträcka utan att bli alltför tungt.
Den svenska flygstrategin säger att allt svenskt inrikesflyg ska vara fossilfritt år 2030. 2045 ska allt som lyfter från svenska flygplatser vara fossilfritt – även utrikesflyg.
– Det är inte långt kvar till 2030. Jag tror vi behöver ha lösningar som är tillräckligt mogna redan nu. El kommer förmodligen inte spela den största rollen i omställningen på kort sikt. Bioflygbränslen är en lågt hängande frukt för att driva på omställningen redan i dag. Men de är fortfarande dyra eftersom ingen storskalig produktion är på plats.
2050 finns det ett uppsatt mål om att allt internationellt flyg i världen ska ha ett netto noll-utsläpp. Men några långväga internationella flygresor på eldrift tror Hampus Alfredsson inte är aktuellt ens då.
– I Norden har vi ganska bra förutsättningar för elflyg. Resor i Norra Sverige, Norge och förbindelser mellan Sverige och Finland kan förmodligen ske med elflyg. Men som utvecklingen ser ut nu kommer vi inte flyga till Thailand med batteridrift.
Ett alternativ till batteridrivet elflyg är elmotorer som drivs av vätgas via bränsleceller. Men inte heller det är någon enkel lösning.
– Exempelvis verkar flytande vätgas vara det mest intressanta för flyget. Detta kräver säker lagring ombord vid temperaturer om cirka minus 250 grader celsius. Dessutom är majoriteten av all vätgas som finns i dag fossil och produceras från exempelvis naturgas. Framåt måste förnybara energikällor användas för att producera så kallad grön vätgas, säger Hampus Alfredsson.
Det låter som att det finns väldigt många problem med elflyg, är det inte en bättre lösning att vi flyger mindre?
– Jag tror inte att lösningen är att vi slutar flyga. Flyget fyller en viktig samhällsfunktion vad gäller tillgänglighet där vi inte har andra alternativ, men också frihet att enkelt utforska världen, träffa andra människor och kulturer, samt inte minst som en viktig del för turistnäringen. Dessutom tänker jag på alla utvecklingsländer där medelklassen blir större och får chans att flyga. Vi i Sverige ligger långt fram och behöver ta ansvar för att jobba fram lösningar som gör att alla får chans att flyga, utan att behöva gå vägen via fossilbränsle. Även om alla i Sverige skulle sluta flyga så påverkar det vårt globala koldioxidutsläpp väldigt lite. Men visst, det är bland annat av den här anledningen man inte ska välja Göteborg-Stockholm som första linje att testa på, för där har vi redan tåg. Vi ska inte börja flyga elflyg bara för att vi kan, utan samtidigt se till att det gör nytta.
När kommer människor som du eller jag åka elflygplan för första gången?
– Om tio år tror jag att man har börjat testflyga och har kanske en eller ett par korta flyglinjer på batteridrift, kanske Bromma till Visby eller någon sträcka i norra Sverige. En sträcka som Stockholm-Göteborg, däremot, tror jag inte att man kommer prioritera.
Varför inte?
– Dels är det precis 40 mil, vilket gör att batterierna som de ser ut nu inte räcker om det händer något oväntat och man behöver ha reservenergi över för att flyga till en alternativ flygplats. Dessutom finns det bra järnväg mellan Stockholm och Göteborg. Jag tror man kommer satsa på elflyg där det inte redan finns andra alternativ.