Jan Höglund: Historiskt vägval för Nato och Sverige – i ny tid
Natos toppmöte präglas av kriget i Ukraina. För Sverige är det ett historiskt vägval. Men det handlar inte bara om Ryssland. Utmaningarna är globala – och Turkiet.
En ny tid inleddes med invasionen den 24 februari. På krigets femte månad vinner Ryssland mark i öster. Städer terrorbombas. Dödstalen stiger. Förstörelsen är enorm. Samhällsekonomin slås i spillror i ett Ukraina som till 20 procent är ockuperat.
Hittills har det varit enighet om sanktionerna. Men energi- och livsmedelskrisen slår även i väst. Det gör det svårare att komma överens. Däremot tycks straffåtgärderna inte ha påverkat president Putin nämnvärt. Han fyller på sin krigskassa med miljarder genom att vända sig österut till länder som Kina.
Det är ett ovisst utnötningskrig. Det började för åtta år sedan, trappades upp i vintras och kan fortsätta i generationer. Samtidigt har freden och säkerhetsordningen i
Europa krossats av Putins aggression och krav på en intressesfär.
Vid denna avgörande tidpunkt träffas Natos 30 stats- och regeringschefer i Madrid med början på tisdagen för sitt kanske viktigaste toppmöte någonsin. Det mest akuta hotet är Putins krig, och hans geopolitiska ambitioner, inte minst i Afrika. Den ökända ryska legostyrkan Wagner finns bland annat i Mali, liksom i Ukraina. Andra säkerhetsrisker är auktoritära regimer som Kina, fortsatt terrorism och kärnvapenspridning samt cyberattacker och klimatstörningar.
Inför denna nya verklighet fortsätter Nato att anpassa sig, enligt generalsekreteraren Jens Stoltenberg. Fem beslut som han ser fram mot i Madrid:
● 1. Upprustning för att ”säkerställa att vi kan försvara varje tum av allierat territorium. Alltid och mot alla hot”. Styrkor på upp till 300 000 man ska finnas i hög beredskap och flera av de åtta stridsgrupperna i öster, bland annat i Baltikum, förstärks upp till brigadnivå. Utrustning och vapen förhandslagras.
● 2. Ett nytt strategiskt koncept ska ”vägleda Nato i en radikalt förändrad säkerhetsmiljö”. Om Ryssland är det mest betydande och direkta hotet, nämns även klimatet, hybridangrepp och sårbarheter via internet och rymden. Kina är en utmaning för Natos intressen, säkerhet och värderingar, heter det. Som en markering finns ledarna för Australien, Japan, Nya Zeeland och Sydkorea vid toppmötet.
● 3. President Zelenskyj talar via videolänk. Ett stort stödpaket till Ukraina finns på bordet i Madrid. På kort sikt är det bland annat teknik för att slå ut drönare, säker kommunikation och bränsle. På längre sikt är det modern Nato-utrustning, ökad interoperabilitet och stärkta försvars- och säkerhetsinstitutioner. Träning av ukrainska styrkor ingår utöver ekonomiskt, humanitärt och militärt bistånd. ”De allierade är orubbliga i sitt stöd för varje nations rätt att välja sin egen väg”, säger Jens Stoltenberg.
● 4. Nato-länderna upprepar löftet från 2014 om att lägga minst 2 procent av BNP på försvar. Allt fler allierade når eller överträffar det målet, och ser 2 procent som ett golv, inte ett tak. ”Vi måste fortsätta att investera mer, och mer tillsammans i Nato”, är Stoltenbergs budskap.
● 5. Sveriges och Finlands ansökningar om medlemskap i Nato är historiska, enligt Stoltenberg. Detta kommer att göra länderna säkrare och Nato starkare, hävdar han. Stoltenberg träffade Sveriges statsminister Magdalena Andersson i Bryssel på måndagen.
På tisdagen möter de tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö Turkiets president Recep Tayyip Erdogan inför toppmötet i Madrid. Natos övriga ledare, med USA:s president Joe Biden i spetsen, förväntas uppmana Erdogan att häva sitt veto över Finlands och Sveriges försök att gå med i försvarsalliansen.
Erdogan anklagar länderna för att stödja kurdiska grupper, som enligt honom är att betrakta som terrorister. Han vill att de häver ett förbud mot att sälja vapen till Turkiet. Det infördes efter landets invasion av norra Syrien 2019. Nu uppges Erdogan ha planer på en ny invasion.
Magdalena Andersson underströk i Bryssel på måndagen att Sverige starkt fördömer alla former av terrorism, skärper terroristlagstiftningen och kommer, som Nato-medlem, stå upp solidariskt för Turkiet. Det gäller även vapenexport. I dag får hon Erdogans reaktion.
Turkiet är en av Natos militärt starkaste nationer, strategiskt belägen i sydöst på gränsen mellan Europa och Asien. Erdogan har nära kontakt med Putin. De står skilda i flera konflikter, men delar ekonomiska, politiska och militära intressen. Det är ofta besvärande för andra Nato-länder, som USA. Med Grekland, ett annat medlemsland och en granne, ligger Erdogan i öppet bråk om gränser, energifyndigheter i östra Medelhavet, vapen och flyktingar.
Erdogan är utan tvivel Natos största utmaning inom alliansen.