Många sjuka barn – rummen med syrgas räcker inte
Planerad vård ställs in för att möta det extrema trycket på barnakuten. Ändå har personalen svårt att räcka till. Fler sjuka barn än någonsin tidigare sökte i måndags vård på Östra sjukhuset. Nu är det dessutom inte bara RS-virus som gör barnen svårt sjuka – utan också influensa och covid-19. – Rummen där det finns syrgasuttag räcker inte till, säger Sophia Hertram, vårdenhetschef på akutmottagning barn.
Förra RS-virussäsongen beskrevs som unik. I oktober 2021 fylldes barnakuten i Göteborg med sjuka barn under flera veckors tid, och antalet patienter var betydligt fler än personalen någonsin hade sett tidigare. Situationen var oerhört ansträngd. Som flest sökte 245 patienter till barnakuten då. Det rekordet är slaget nu. I måndags sökte 249 patienter till barnakuten i Göteborg, varav många är små barn som blivit svårt sjuka i luftvägsinfektioner.
– Det är väldigt många som är sjuka, behöver syrgas och har svårt att orka äta, säger Katrin Adrian, överläkare vid barnakuten på Drottning Silvias barnsjukhus.
Återigen är RS-virussäsongen alltså ovanligt kraftfull, vilket förvånat då man väntat sig en lindrigare säsong efter fjolårets rekord. Först spekulerade Katrin Adrian i att det handlade om barn som inte blivit sjuka i fjol – men nu förekommer det att de träffar samma barn i år som förra året.
– Möjligen är det så att immuniteten inte håller längre än ett drygt år.
Det skulle i så fall gå emot det klassiska mönstret. Samtidigt haren betydande andel barn som behöver vård för influensa eller covid-19 börjat komma. Det räcker alltså inte att hantera RS-virusvågen.
– Det brukar komma en epidemi i taget, och barnen brukar heller inte bli så här sjuka av influensan som de har blivit i år.
Barnen som just nu behöver vård för influensa är inte bara små barn, utan kan vara upp till fyra år gamla. De har ofta varit hemma en tid med hosta och hög feber och då inte orkat äta så bra, menar Katrin Adrian.
– Då kommer de in hit och är ganska uttorkade, väldigt trötta och påverkade samt behöver syrgas. Det viktiga är att man hela tiden ser till att få i dem energi. Saft, glass, chips och framför allt vätska. Även om de inte orkar äta måste de få i sig energi hela tiden.
Den tuffa virussäsongen påverkar inte bara barnen, utan också arbetssituationen vid barnsjukhuset. För att kunna öppna fler vårdplatser har exempelvis planerade mottagningsbesök med kroniskt sjuka barn fått ställas in, och sjuksköterskor har flyttats för att hjälpa till slutenvården.
– Man kan väl säga att vi ändå har nått en gräns. Fler patienter än så här blir svårt att hantera. Det är väldigt svårt med lokalerna, för de är anpassade för ganska mycket mindre antal patienter än vad vi har just nu, säger Sophia Hertram, vårdenhetschef för akutmottagning barn.
Normalt sett brukar det vara omkring 150 barn som söker till barnakuten under ett dygn – i måndags var det alltså 100 extra.
– Det blir väldigt trångt i utrymmena och vi har ingenstans att göra av barnen och föräldrarna när det blir så pass fullt. Rummen räcker inte till och rummen där det finns syrgasuttag räcker inte till.
Syrgasen finns nämligen monterad i vissa av rummens väggar – och de rummen tar snabbt slut med det nuvarande söktrycket. Det innebär att personalen i stället får hitta andra lösningar, genom att ge syrgas i korridorer via mobila tuber.
Påverkar det hur bra vård patienterna kan få?
– Jag skulle säga att det inte är optimalt för patienten att behöva sitta i korridoren och få syrgas.
Är det rentav farligt?
– Det är inte farligt, men det är ett väldigt tydligt tecken på att lokalerna inte räcker till. Behovet är mycket större än vad resurserna är.
Sedan luciadagen gäller särskilda rekommendationer i Västra Götaland, som innebär att familjer med spädbarn om möjligt uppmanas att hålla äldre syskon hemma från förskolan. Man ska också undvika kontakt med förkylda personer.
Sophia Hertram har dessutom ytterligare en uppmaning:
– Man ska inte söka vård på akutmottagningen om man inte behöver akutsjukvård. Om besvären är lättare kan man i stället söka vård på sin vårdcentral eller jourcentral.