Under läsningen vill jag säga ”stopp och belägg!”
Carl Johan von Seth
Det ekonomiska könet: Ojämlikhetens dolda historia och jämställdhetens framtid
Norstedts
Det är något uppfriskande med en man som skriver om jämställdhet och förlossningsskador, områden som nästan helt är inmutade av kvinnor. I boken ”Det ekonomiska könet: Ojämlikhetens dolda historia och jämställdhetens framtid” berättar Dagens Nyheters ekonomijournalist Carl Johan von Seth om jämställdhetens rötter och situationen i dag. Boken tar det långa perspektivet på jämställdheten och det går därför att dela upp den i två delar, första delen handlar om hur vi kom hit och andra delen om hur det är här.
Första delen är en framgångsberättelse om hur samhällsförhållanden har blivit bättre för kvinnor. Steg för steg har vetenskapen och attityderna förändrats på ett sätt som gjort livet drägligare. Von Seth skriver om sådant som historisk diskriminering och risken som varje graviditet inneburit. Ett påfallande problem här är valet av forskning som den bygger på. I stora omstridda historiska fält där det finns mängder av teorier och studier presenteras bara en av många. Till exempel har en del forskning visat att de tidiga jägar- och samlarcivilisationerna var relativt jämställda, men detta är ett fält med många motstridiga bevis, som är notoriskt svårt att uttala sig om. Ibland lutar sig von Seth mot ganska tveksamma studier som att matematikkunskaper hos kvinnorna bygger på vad de uppgett för ålder i kyrkböckerna. Von Seth tillskriver överlag könsrelationerna en överdriven betydelse för framväxten av det moderna samhället. Under läsningen vill jag flera gånger säga stopp och belägg, så här enkelt är det inte.
Ett annat problem är att många av exemplen är uttjatade. Tvättmaskinens betydelse för att frigöra tid för kvinnor eller Ignaz Semmelweis upptäckt om att det är bra om sjukvårdspersonal tvättar händerna för att undvika att bakterier sprids till kvinnor och ger dem barnsängsfeber har berättats riktigt många gånger.
I andra delen av boken, som behandlar samtiden, blir det klart bättre. Här cirkulerar ämnet kring mamma, pappa, barn – och arbetsmarknaden. Då det i synnerhet är familjebildandet som föranleder ojämställdheten i länder som Sverige har von Seth goda anledningar att dyka djupare i detta. Här finns det flera intressanta exempel på hur utvecklingen av arbetsmarknaden för yrken som optiker och veterinärer har påverkat jämställdheten.
Genom att många i dessa yrken inte längre är egenföretagare och solospelare utan mer lagspelare inom större företag, med tydligt avgränsade arbetstider och ansvar, är det lättare för kvinnor att kombinera familjeliv med de jobben. I denna del av boken finns också jämförelsen med andra länder. Här är det i synnerhet Japans sega patriarkala struktur kring arbete och familj som står i tydlig kontrast till resten av den rika världen och allra mest till Skandinaviens ambitioner om att fäder ska involveras mera i familjen.
Von Seth är bra på att övertyga om att både arbetsgivarnas och välfärdsstatens insatser är viktiga för jämställdheten. Han pekar också på att ambitionen om att få flera kvinnliga chefer och styrelsemedlemmar är att börja i fel ände. Om man vill öka jämställdheten på riktigt måste man börja med det ojämna omsorgsarbetet där kvinnor genomgående gör mer hur mycket de än tjänar. Ojämställdheten ger både negativ mänskliga och ekonomiska konsekvenser. Sverige har kommit långt i denna utveckling och det finns goda skäl till att andra länder spanar hitåt, men än lever vi inte i ett helt jämställt land. Författaren menar att det viktigaste för att utveckla jämställdheten i dag handlar om att involvera fäderna och att de måste inse sin betydelse, för barn såväl som för kvinnor.