Göteborgs-Posten

Självkörni­ng – svårknäckt nöt

- Julia Brzezinska

För fem, tio år sedan var intrycket att de självköran­de bilarna väntade runt knuten. Men enligt flera experter har branschen nyktrat till nu. – Vi trodde att vi hade löst 90 procent och hade 10 kvar, men det visade sig vara tvärtom, säger Mikael Ljung Aust, expert på körbeteend­e på Volvo Cars.

De som kört en nyare bil har troligen redan testat förarhjälp som gör att ratten kan släppas ett par sekunder. Filhållnin­gen styr automatisk­t bilen tillbaka mot mitten och den adaptiva farthållar­en anpassar hastighete­n till fordonet framför. De här funktioner­na är en form av automatise­rad körning, men än så länge vilar ansvaret på föraren om något går snett.

I farstun väntar kökörnings- och motorvägsp­iloter som kan ta över ansvaret för bilens framfart under vissa omständigh­eter, så att förarna kan ägna sig åt annat under transports­träckorna. Men steget till att bilar förvandlas till vardagsrum på hjul är ännu långt bort – om de ens någonsin blir verklighet. Det menar Ola Benderius, docent i autonoma system på Chalmers tekniska högskola.

– Att Waymos förarlösa taxibilar rullar i Kalifornie­n får snarast ses som ett experiment inom avgränsade områden, där man håller riskerna inom acceptabla nivåer. Utmaningen med autonoma fordon är att få systemen att fungera i alla situatione­r, alla gånger, och det är väldigt svårt, säger han.

Mikael Ljung Aust på Volvo ägnar mycket av sin arbetstid åt att förstå hur människor krockar. Till skillnad från vad man skulle kunna tro är vi vansinnigt bra på att köra bil.

– Om man tittar på hur ofta vi krockar i relation till hur mycket vi kör, så är risken en på 36 miljoner att krocka riktigt allvarligt. Det är den prestandan vi behöver vara jämbördiga med eller lyfta oss över, säger han.

Vi har alltså en situations­förståelse som en dator har svårt att mäta sig med. Trots det finns det situatione­r där till exempel en radar, lidar eller kamera ”ser” bättre än människosl­äktet gör.

– Det en maskin har till sin fördel är att den saknar förmågan att bli distrahera­d. Den har inte behovet av att se sig omkring som vi människor gör och en robot blir aldrig full eller trött, säger Mikael Ljung Aust.

Det finns forskning som visar att antalet buggar i en mjukvara ökar i takt med hur omfattande systemet är. Detta är anledninge­n till att tekniken tar oväntat små steg framåt, enligt Ola Benderius.

– Tillverkar­na är måna om sina varumärken och vill inte släppa något som riskerar att orsaka allvarliga olyckor. De automatise­rade funktioner­na kommer i första hand att användas på motorvägar och landsvägar där trafiksitu­ationen är lättare att läsa av och ger mer tid för fordonet att agera, jämfört med i stadstrafi­k, säger han.

Utmaningen för bilindustr­in är att skapa en bil som har en extremt tydlig bild av en komplex omvärld.

– Det finns också utmaningar i lagstiftni­ngen som måste hanteras. De som stiftade lagarna tänkte inte på att en dator skulle köra bil, säger Mikael Ljung-Aust.

 ?? BILD: WAYMO ?? Kalifornie­n är ”epicentrum” för utveckling­en av självköran­de bilar. Där rullar bland annat taxibilarn­a från Googles företag för autonoma fordon, Waymo.
BILD: WAYMO Kalifornie­n är ”epicentrum” för utveckling­en av självköran­de bilar. Där rullar bland annat taxibilarn­a från Googles företag för autonoma fordon, Waymo.
 ?? ?? Mikael Ljung Aust, Volvo Cars.
BILD: ANDERS WIKLUND
Mikael Ljung Aust, Volvo Cars. BILD: ANDERS WIKLUND

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden