Omstöpt vinbar med några fina rätter på menyn
DET HAR GÅTT några månader sedan vi besökte Bar La Lune senast. Då hamnade vi ofrivilligt på nya systervinbaren, slink-in-stället Angeli vägg i vägg – trots en bokning på Bar La Lune. Översvämning på restaurangen satte stopp den gången. Då blev kvällen en besvikelse på grund av dålig service från stressad kock och servitör. Den här höstkvällen ser vi fram mot en bättre upplevelse!
Fram tills nyligen har La Lune varit en välbesökt vinbar, men nu har krögaren Oscar Ahlvin växlat upp sitt populära stamhak till restaurang.
Lokalen är, liksom Angelis, liten med sex bord och plats för omkring 16 gäster. Den här gången tar vi en färdig middagsmeny med fem serveringar (550 kr) – med rätter som också finns på à la carte- menyn. Vi får välja mellan två förrätter, två varmrätter och tre desserter samt tar ett tillhörande vinpaket (525 kr).
Vårt inledande norditalienska naturbubbel (135 kr) är friskt och torrt och passar fint till förförätten med boquerones på varmt surdegsbröd med örtsmör.
Vi väljer varsin förrätt där en av oss får krispig svartkål med stekt ägg samt kaffe- och comtésås tillsammans med en fransk chenin blanc från naturvinsmakaren Simone Batardièr. Vinet passar väl till matens spridda smaker, men är svårare om det dricks separat. Lättstekt röding med apelsin, som den andra väljer, har stor smakmässig dominans av fänkål och koriander och serveras med en god, lite strikt riesling från österrikiska Dr Salomon.
La Lune är familjärt, men kocken – som gör flyktiga besök vid vårt bord – och servitören – som ger oss halvengagerad uppmärksamhet – tycks ändå lätt stressade, trots så få bord. Vi sitter alla nära varandra i den lilla matsalen och kökets centrala placering är trevlig på många sätt. Mindre bra är att stekoset sprider sig i lokalen och kommer med kläderna hem, liksom att flera gäster, som har otur med placeringen, får titta rakt in i förrådet mot toaletten i stället för att se krogens trevliga inredning.
Tredje serveringen blir för båda en mjuk tarte tatin på karamelliserad lök med crème fraiche. Sötman och syran gifter sig gott med ett litet glas fyllig madeira.
Vår näst sista rätt är hälleflundra med sotad kål och hollandaise på brynt smör samt ankbröst med rödbetor och blodapelsin.
Hälleflundra kan vara svår att få till även för erfarna kockar, men denna är perfekt tillagad och tillsammans med en krispig chardonnay från Robert-Denogent i Bourgogne blir det en riktigt god smakkombination.
Ankan är tyvärr seg, vilket tar ner intrycket. Det röda franska Pivoine från vinhuset Hervé Villemade med bäriga toner passar fint till fågeln och tillbehören. Båda rätterna har dock ett tråkigt och färglöst utseende, som lätt skulle kunna justeras.
Avslutningsvis tar en av oss sorbet på äpple och mynta med en skvätt vodka i mitten som en härlig twist till friska smaker. Krispig och samtidigt mjuk äppletarte med len vaniljglass smälter ljuvligt i munnen hos den andra.
Vårt återbesök är betydligt mer lyckat än det första. Bar La Lune är en trivsam liten krog med några fullträffar på menyn. Toaletten har dock fortfarande samma skrivare och röda dammsugare stående på tvättmaskinen som vid vårt första besök. Två frottéhanddukar till alla är inte fräscht, inte heller oredan i rummet utanför toaletten och diskrummet. Mat- och vinpresentationerna är den här gången tydliga och vinvalen bättre parade till de olika rätterna, men vi önskar ett aptitligare visuellt intryck av de flesta rätterna.
Plus: Nära och familjärt. Goda naturviner på lång vinlista.
Minus: Trång lokal. Osigt och lite ostädat.