Oväntad uppgång på den svenska bostadsmarknaden
Bostadspriserna vände uppåt på många håll i landet i februari, visar nya siffror. Samtidigt kan den totala nedgången på bostadsmarknaden vara större än vad som syns i statistiken.
I riket som helhet ökade snittpriset på bostadsrätter med 1 procent i februari samtidigt som priset på villor var oförändrat jämfört med månaden innan, enligt nya siffror från Svensk Mäklarstatistik.
I centrala Stockholm är det andra månaden i rad som priserna på bostadsrätter stiger. Men nu följer även flera andra regioner med upp. Faktum är att priserna inte backar i någon av de tre storstadsregionerna varken för villor eller bostadsrätter.
– I Stockholm är det stora volymer och priserna är högst, därför tycks Stockholm alltid reagera snabbast på prisförändringar. Det som sticker ut nu är att det var väldigt många plustecken på flera håll, säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik.
I centrala Göteborg steg lägenhetspriserna med 2 procent och i centrala Malmö stod de still.
I Storgöteborg och i Stormalmö steg villapriserna med 1 procent. Medan villorna stod still i Storstockholm.
Enligt Per-Arne Sandegren är det förvånande att priserna stiger så brett. Räntorna är fortfarande höga och även nästa vinter förväntas elpriserna bli dyra.
– Nedgången har pågått i snart ett år och vi är inte säkra på att den är över än. Ingen tror på några massiva prisuppgångar framöver, men däremot har vi nog kommit lite närmare ett jämviktsläge, säger han.
Säljarna har accepterat att deras bostäder inte är lika mycket värda längre och det har därför blivit enklare att få till affärer, enligt Sandegren.
Det finns också ett uppdämt behov av att flytta.
– Vi som säljare och köpare gifter oss, skiljer oss, skaffar barn och byter jobb, det uppdämda behovet har gett en rekyl, säger han.
Många bedömare, däribland flera storbanker, räknar med en prisnedgång på minst 20 procent sedan toppen våren 2022. Enligt Per-Arne Sandegren är nedgången från toppen nu runt 15 procent och något större för villor.
– Jag har också sett många olika prognoser, till slut är det någon som får rätt, säger han.
Men det finns också en dold faktor som innebär att den egentliga nedgången kan vara större än det som syns hos Svensk Mäklarstatistik, enligt Per-Arne Sandegren. Nämligen alla objekt som inte blir sålda och därför plockas bort från till exempel Hemnet i väntan på bättre tider.
– De syns inte i vår statistik. I en dämpad marknad tenderar de mer attraktiva objekten att säljas ändå, om än till ett lägre pris. Men det finns också ett stort mörkertal av objekt som inte blir sålda, säger han.
Svensk Mäklarstatistiks siffror bygger på samtliga försäljningar under månaden, oavsett om de annonserats eller inte, och hämtas direkt från fastighetsmäklarnas affärssystem.
Förra veckan kom siffror från SBAB och Booli som visade på en liknande utveckling, åtminstone i Stockholm.