”Transpersoners rättigheter är en politiserad fråga”
Tennessees guvernör har skrivit under ett lagförslag som kommer att förbjuda dragqueens från att uppträda på offentliga platser. Ytterligare minst 14 amerikanska delstater har föreslagit liknande motioner. Vad betyder det och varför är det viktigt? Erika Alm, docent i genusvetenskap på Göteborgs universitet, förklarar utifrån fem frågor. Vad är det som hänt?
– Frågan om dragqueens, och även frågan om transpersoners rättigheter, är starkt politiserad och det är inte nytt. Det som är specifikt med drag-förbud är att man talar om offentliga rum på ett sätt man inte gjort på många år, även om det finns en historia av lagstiftning som begränsar transpersoners möjligheter att röra sig öppet i offentliga rum. – Det finns även en politisering av en intressekonflikt om att skydda särskilt utpekade grupper, ciskvinnor och barn, i vissa specifika rum. De här frågorna bakas ihop i en amerikansk kontext, medan i en svensk kontext hålls de mer isär.
Varför händer det här nu?
– När man som samhälle försöker balansera behovet av att skydda medborgare från diskriminering, att skydda yttrandefriheten från onödig inskränkning och att skydda individuella rättigheter som exempelvis religionsfrihet så uppstår intressekonflikter. Vi lever i en tid där konservativa röster som argumenterar för att staten har haft en slagsida åt en liberal värdegrund, baserad på inkludering och tolerans, har fått starkt gensvar.
Varför är det viktigt?
– Vi ser en tydlig politisering i synen på föräldrars rätt att begränsa eller ha kontroll över vilka perspektiv deras barn möter. Det finns många sätt som föräldrar skulle kunna undvika att barn exponerades för perspektiv eller sammanhang som de själva tycker är problematiska, i USA är skolan exempelvis en plats där kulturkriget utspelas. Det stora steget här är att det är offentliga miljöer vi pratar om.
Kommer lagen gå att genomföra?
– Det man gör nu är att pröva hur långt man kan gå på delstatsnivå, hur stort handlingsutrymme man har utan att lagstiftningen bedöms som stridande mot konstitutionen. – Jag utgår från att det finns grupper som jobbar för att kunna överklaga eller få det lagstiftningen prövad. Men det är ganska avancerat en lång och komplicerad process att få prövning i det upp hela vägen till Högsta domstolen.
Hur påverkas omvärlden av beslutet?
– USA är starkt tongivande i den internationella diskussionen kring dessa frågor.
– Den amerikanska kontexten kommer inte att överföras rakt av, eftersom vår lagstiftning och vårt rättssystem ser annorlunda ut. Men frågorna som lyfts upp om att det finns en intressekonflikt kring transpersoners rätt att uttrycka sig och även rätt till skydd mot diskriminering och hot är en fråga som politiseras.