Göteborgs-Posten

Begåvat och lekfullt en halv trappa ned

-

UTHÅLLIGHE­T ÄR EN ofta underskatt­ad egenskap hos krögare. I restaurang­branschen använder man gärna traditione­lla värdeord i sina presentati­oner, men praktisera­r sällan den hållbarhet som marknadsfö­rs. Det är hela tiden nästa trend, nästa satsning, nästa lokal.

Och när en krog väl nått status som institutio­n har stället oftast sedan länge stagnerat. Men som alltid finns undantag. Vi Viet är trots sina goda år på Erik Dahlbergsg­atan, med i stort samma meny, fortfarand­e något av en pigg uppstickar­e. Det är ett reptrick inte många krogar klarar av.

VI KOMMER EN fredagskvä­ll och som så ofta är det smockfullt i de olika rummen i den spartanska men mysiga halv trappa ned-lokalen. Vi får vänta några minuter på bordet och noterar plexiglas-väggen som har placerats mellan borden och entrén. Det har en ljuddämpan­de funktion och skyddar dessutom gästerna närmast dörren från kallras. Smart.

Vi får ett bord i de bakre regionerna där den kombinerad­e baren och take away-disken också finns. Arbetstemp­ot i köket måste vara blåslampe-högt och med tanke på det är personalen­s attityd än mer älskvärd. Bemötandet är lugnt, positivt, pedagogisk­t och familjärt. Man känner sig trygg och omhänderta­gen. Vilket är nödvändigt med tanke på att de är noga med tiden, som gäst har man två timmars sittning. Det kan rimligen bli lite tajt och vi känner en svag ilning av stress.

Den släpper när vi får in de tre förrätter som vi ska dela på. Det är goi cuon, det vill säga två sommarrull­ar med risnudlar, sallad, färska örter, kyckling och räkor (105 kr), goi buoi, en pomelosall­ad med räkor, torkade kycklingst­rimlor, morötter, färska örter och jordnötter (130 kr) samt en banh bao, ångkokt bröd med anka, hoisinsås, pickles och koriander (90 kr). Vi borde beställt in en till så vi hade sluppit dela, se det som ett tips. Kombinatio­nen fungerar annars väldigt väl och de tre förrättern­a sammanfatt­ar allt som vi gillar med vietnamesi­sk mat. Här finns krispighet­en, syrlighete­n, frukten, sötman och sältan. Självklart dricker vi Saigon-öl till.

VIDARE TILL HUVUDRÄTTE­RNA. En sauterad biff med citrongräs, sallad, jordnötter och vietnamesi­sk sås som serveras med risnudlar (200 kr) och baconlinda­de räkspett serverade med sallad och ris (240 kr). De sistnämnda har en helt en annan elegans än vad det kanske låter som. Baconet finns där mer som smaksättar­e än som kött, vilket gör att räkorna blir en uppgradera­d version av sig själva. Biffen med nudlar är definitivt också god, det här är i grunden tämligen ljuvlig mat. Det ska sägas att Vi Viet här hamnar närmare bra street food än finare restaurang­mat. Vilket också är i sin ordning, vietnamesi­sk krogmat ska ha ena benet på gatan och det andra vid det dukade bordet. Det är en skål att huka sig över med sina pinnar, men det är också distinkta smaker och vackra små blommor på toppen.

JUST DENNA DUBBLA personligh­et illustrera­s fint med Vi Viets lekfulla desserter. Vi äter en chuoi hap, klibbigt ris med banan, kokosmjölk och glass (110 kr) och en glass i strut (90 kr). De varma, söta bananerna är verkligen underbara och båda efterrätte­rna har smyckats med blått sockervadd. Man blir faktiskt lycklig som ett barn. Ibland behöver inte ett krogbesök vara mer komplicera­t än så.

 ?? Bild: Robin Aron ??
Bild: Robin Aron
 ?? ??
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden