Ratsits vd slår tillbaka mot gängkritiken: ”Stämmer inte”
Mölndal: Polisen misstänker att kriminella gäng använder söktjänster på nätet för att hitta brottsoffer – och regeringen utreder en eventuell grundlagsändring för att komma åt problemet. Mölndalsbolaget Ratsit slår dock tillbaka mot kritiken. – Öppenhet är en del av den svenska mentaliteten och något som skiljer oss från mer konspiratoriskt lagda befolkningar i mer kontrollerande länder, säger Anders Johansson, vd och grundare.
Under de senaste veckorna har flera olika sprängattentat skett i Frölunda och Hovås. Enligt en av polisens teorier handlar det om hämnddåd för en misshandel förra sommaren. På de utsatta adresserna är nämligen personer som fälldes för brottet folkbokförda.
Även i flera andra uppmärksammade sprängningar och skjutningar i Sverige misstänks gärningsmännen ha hittat brottsoffrens adresser via offentliga söktjänster där det enkelt går att hitta uppgifter även om lön, inkomster och ålder.
Det handlar bland annat om sidor såsom Hitta, Mrkoll, Merinfo – samt Mölndalsbolaget Ratsit, vars grundare och vd nu slår tillbaka mot uppgifterna.
– Det påstådda problemet att kriminella skulle använda sig av söktjänster som Ratsit för kartläggning och genomförande av brott stämmer inte, skriver Anders Johansson i ett mejl till GP.
Han menar att företagen som driver söktjänsterna samlar in omfattande statistik och digitala spår, och därmed kan belägga att kriminell kartläggning lyser med sin frånvaro.
– Vi vet också att flera kriminella organisationer har egna databaser med exempelvis telefonnummer till äldre som de skaffat sig med både rena lurendrejerier på nätet och dataintrång i olika företags kundregister.
Vidare skriver han att det är allmänt känt inom den organiserade brottsligheten att polisen begär ut digitala spår från bland annat söktjänster.
– Vid planering av brott så använder de krypterade tjänster för att inte lämna spår efter sig så det faller på sin egen orimlighet att de skulle använda publika söktjänster som lämnar spår efter sig, de är mer genomtänkta än så. Klart att det inte finns några regler utan undantag, så även här men då är det just undantag. Vi söktjänster vet att det förhåller sig på detta sätt och vi är faktiskt de enda som har facit i frågan.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) slår dock fast att tjänsterna har blivit viktiga verktyg för kriminellas kartläggning av sina brottsoffer – och att det inte bara handlar om våldsdåd.
– Det handlar till exempel om äldre människor som utsätts för bedrägerier. Att man i stor skala, med de uppgifter som finns tillgängliga där, kan kartlägga vilka äldre man bör rikta in sig på. Det baseras på vilka tillgångar de har, med vem de bor, hur de bor eller var de bor, säger han.
Under hösten tillsatte regeringen en utredning för att se över frågan. I november ska den presenteras. Gunnar Strömmer vill inte föregå resultatet, men medger att det handlar om två starka intressen som står mot varandra – öppenhet och säkerhet.
– Vi vill ha en öppenhet i vårt samhälle. Samtidigt är det inte självklart att man ska kunna bedriva kommers med känsliga personuppgifter, som dessutom i hög grad används av kriminella för att kartlägga väldigt många utsatta medborgare.
En ändring kan dock ta tid då sidorna skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. För att den ska ändras krävs två likadana beslut med ett riksdagsval emellan. Gunnar Strömmer medger att det inte är en enkel lagstiftningsprocess.
– Vi får se vad den landar i. Men det finns så många vittnesbörd nu om många, inte minst äldre, människor som drabbas av de här systematiska bedrägerierna med brutala konsekvenser både ekonomiskt och mänskligt att det vore ansvarslöst att inte titta på frågorna.
Anders Johansson påpekar att i princip all myndighetsinformation Ratsit delar redan är offentlig – och också går att begära ut anonymt direkt från myndigheterna. Han menar därför att kritiken som riktas mot söktjänsterna egentligen är en kritik mot Sveriges offentlighetsprincip.
– Söktjänsterna ger ett stort värde för myndigheter, företag och privatpersoner i Sverige. Men att informationen finns allmänt tillgänglig har inte med söktjänsterna att göra, utan med offentlighetsprincipen, skriver han.
Han kallar lagen för en viktig grund i det svenska samhället och en ”garant för öppenhet och korruptionsfrihet”.
– Vissa ser denna öppenhet som ett problem och spekulerar i att det kan användas av kriminella. Vi håller inte med om att öppenheten är ett problem, tvärtom är det vår bestämda uppfattning att denna öppenhet är en del av den svenska mentaliteten och något som skiljer oss från mer konspiratoriskt lagda befolkningar i mer kontrollerande länder.
” Det påstådda problemet att kriminella skulle använda sig av söktjänster som Ratsit för kartläggning och genomförande av brott stämmer inte. Anders Johansson vd för Ratsit
I flera fall har dåden riktade mot kriminella skett i samband med att de åtalas för andra brott. Något som kan bero på att deras identiteter blir kända när åtal och förundersökningar blir offentliga.
En utredning om huruvida delar av de uppgifterna ska kunna hemligstämplas pågår också och ska presenteras i juni.
Även här säger sig Gunnar Strömmer se risker med ny lagstiftning.
– Vi vill ha offentlighet och transparens in i domstolarna och möjlighet att granska verksamheten hos polis och åklagare. Det finns många legitima motstående intressen. Det är en balansgång. Men samtidigt måste vi vara nyktra och se att den här öppenheten också innebär sårbarheter som de kriminella använder på ett väldigt destruktivt sätt.