Krönika Min favorit är klar – men vilken är din?

Jag vet vilken spelare jag håller allra högst. Men vet du? Det kanske är svårare än du tror? Det är dags att utse Tidernas Frölunda.

Häromdagen besökte jag Marconihallen för ett reportage om Bäcken HC, som i skuggan av Frölunda kvalat mot hockeyettan. Klubbens sociala medier-ansvarige passade på att ta det som barnen kallar ”garga snipe”, ett kort taget i en situation när du inte har en aning. En ”klenod inom Göteborgshockeyn”, stod det sedan i Instagram-storyn.

En medlem i Bäcken Ultras, klubbens supportergrupp, konstaterade därefter att inte många varit med på GöteborgsPosten under 90-talet, 00-talet, 10-talet och 20-talet …

Jag har alltså sett Frölunda HC spela i Göteborg under fyra årtionden av de åtta årtionden som föreningen har existerat.

Från 1944 till 2024 … under åttio år har Frölunda fått folk att jubla, gråta, svära och beröras.

Och Frölunda HC betyder fortfarande allt för massor av människor.

” Hur ska du värdera dåtida profiler som Gert Blomé och LarsEric Lundvall, spelare som de allra flesta aldrig sett spela, mot hyfsat nutida lirare?

En del har övervunnit alkoholism, andra har rest sig från knockande droger. En del har hittat sin trolovade, de allra flesta vänner för livet. Och visst är det vackert att kärleken till ett lag faktiskt kan rädda liv.

Precis så mycket betyder gemenskapen kring Frölunda HC för supportrarna.

Allt som oftast har det hittats en favorit, en spelare som betyder lite extra.

För någon heter han Anders Grönlund, för en annan är det Ronnie Sundin som är tidernas allra störste spelare.

Jag vet vem jag håller allra högst genom åren – men vet du?

Nu har alla chansen att välja ut Tidernas Frölunda, omröstningen som kommer avslutas med en stor gala i Scandinavium.

Då har ni läsare, ni supportrar, varit med och plockat ut den bäste målvakten, de bästa backarna och de bästa anfallarna.

Och det är inte lätt jobb. Det är banne mig inte det.

Hur ska du värdera dåtida profiler som Gert Blomé och Lars-Eric Lundvall, spelare som de allra flesta aldrig sett spela, mot hyfsat nutida lirare som Ronnie Sundin och Ryan Lasch?

Tja, det kanske inte ens går – men en sak är säker: Alla har betytt oerhört mycket under sin tidsålder i Frölunda.

Och de allra flesta som nånsin besökt Scandinavium eller Frölundaborg har ju ett minne, en känsla – ni vet, pirr och mage som den där reklambyrån försökte med när ett bedrövligt klubbmärke presenterades.

I den verkligen världen lever pirret i magen kvar.

Nu ska ni göra ert jobb.

Min favorit finns i alla fall med bland kandidaterna som ni kan rösta på i Tidernas Frölunda. Vem det är?

Det får ni läsa om – i framtiden.