Ny ”pengasjuka” kan drabba unga vuxna personer
Världen: Sociala medier har en negativ effekt på självkänslan. De påverkar inte bara vår självuppfattning och bilden av vår sociala status, utan även hur vi förhåller oss till vår egen privatekonomi. Nu finns en ny term för att beskriva dem som har en förvrängd uppfattning om pengar, skriver CNBC.
Ett nytt begrepp trendar på sociala medier: ”money dysmorphia”. Det beskriver fenomenet där människor upplever en osäkerhet gällande sin ekonomi jämfört med andras.
Trots att den inte är en officiell diagnos visar en nyligen publicerad studie från det amerikanska företaget Credit Karma att nästan en tredjedel av de tillfrågade har en förvrängd uppfattning av sin finansiella situation.
Den yngre generationen framstår som mest sårbar. 43% av Gen Z (ett amerikanskt begrepp för personer födda mellan 1997 och 2012) och 41% av Millennials (födda 1981-1996) uppger att de jämför sin ekonomi med andra. De anser också att de egna besparingarna är otillräckliga. Detta trots att studien visar att många av dem som uttryckt att de lider av ”money dysmorphia” har ett sparande som är över medelnivån.
En lång period av inflation och instabilitet med minskad köpkraft och självförtroende hos konsumenten tros vara en bakomliggande faktor. Men även sociala medier spelar en avgörande roll. I vilken utsträckning individen upplever negativa känslor kring sin ekonomiska situation har ett samband med hur mycket tid de spenderar på digitala plattformar, visar Credit Karmas studie.
Att sociala medier bidrar till en snedvriden självuppfattning om den ekonomiska situationen anser även Angela Ahola, doktor i psykologi.
– Sociala medier påverkar känslan vi har i oss själva. Det skapar ångest och osäkerhet, fokuserar på status och att framstå som lyckad, säger hon till GP.
Enligt Angela Ahola kan ”money dysmorphia” ta sig olika uttryck. Det finns exempel både på att över- eller underspendera, som olika sätt att hantera sin ångest och ekonomiska avundsjuka.
Det slösaktiga beteendet uppstår som en reaktion på att vilja passa in i bilden av att vara framgångsrik. I värsta fall kan det leda till ekonomisk brottslighet eller spelmissbruk.
De som i stället hanterar sin ångest genom att spendera mindre än vad de egentligen har råd med hamnar i överdrivet sparande och snålande.
Dessa två extremer har även uppmärksammats av Frida Bratt, sparekonom på nätmäklaren Nordnet.
– Vi ser en spartrend hos den yngre generationen idag som allt mer fokuserar på ett långsiktigt sparande och framförallt ett ökat intresse för att spara i fonder, säger hon.
Detta samtidigt som statistiken visar att allt fler unga har växande skulder hos kronofogden. Enligt Frida Bratt tycks dessa två trender löpa parallellt.
”Money dysmorphia” gör att de drabbade känner sig mindre tillfreds med sina besparingar. Det riskerar i sin tur att påverka deras ekonomi, på både lång och kort sikt.
Men det finns sätt att hantera det på. Angela Ahola föreslår några tips:
– Börja med att erkänna det för dig själv, du kan även prata om din problematik med vänner eller söka professionell hjälp och undvik det som triggar dig, så som olika butiker, hemsidor eller sociala medier, säger hon.