Frölunda måste hitta snabbare väg mot mål
Frölunda har ju spelare med effektiva skott – men var finns de skottvilliga just nu? Och varför är anfallsspelet som Spöket Laban – blekt, blygt och snällt? Här är fem punkter efter fjärde kvartsfinalen mellan Leksand och Frölunda.
• Upp med kvaliteten på skotten
I den första matchen i Tegera Arena sköt Frölunda futtiga tio skott på mål under 60 minuter – och vann ändå.
Ja, laget hade till och med två mål på de fyra första skotten!
I den andra matchen skyfflade Frölunda HC betydligt fler puckar mot återkommande Filip Larsson i Leksands kasse.
Men det var allt som oftast för dålig kvalitet på skotten.
Jag kan inte förstå varför lirare som Jere Innala och Malte Strömwall ska vänta så förbaskat länge innan skotten avlossas. Om det ens blir ett avslut. Jere Innala hade över 17 procents effektivitet under grundserien – satte 16 mål på 92 skott. Med det var han sjua i hela ligan – och de sex före på topplistan spelade i lag som redan spelat färdigt för säsongen.
Våga skjuta mer – tufft att göra mål, va?
• Vita väggen får Donald Trump att ändra färg
Det brukar ju snackas om gula väggen i supportersammanhang – men då kanske vi kan rekommendera ett besök i Tegera Arena.
Där är väggen vit och när Leksand
tog ledningen var det precis som om allt exploderade i en kakafoni av daladans och patriotism som skulle få Donald Trump att skifta färg av avundsjuka.
I medgång är Leksands supportrar av högsta klass – och en faktor som gör att hemmalaget kan bäras fram på ljudets vågor. Som när Frölunda tog över andraperioden totalt – och hade 14–2 i skott innan Mikael Ruohomaa slarvade och bjöd Leksand på ledningsmålet.
Då var det världsklass på den vita väggen.
• Dags för en galet hungrig Erik Borg?
Visst, Frölundas medicinska team kämpade hårt för att få kanadensaren Jayden Halbgewachs spelklar till kvartsfinalen efter det dubbla armbrottet.
Men även om hans arm numera är hel så kommer inte matchtempo gratis bara för att du svettats i gymmet tillsammans med fyscoachen Pär Edlund.
Men det är ett helt gäng anfallare som är osynliga rent offensivt för tillfället.
Spelade ens Linus Öberg, Carl Klingberg, Nicklas Lasu, Max Friberg och Mikael Ruohomaa? Jo, den sistnämnde såg vi. Han gav bort pucken vid Leksands första mål och tog även en onödig utvisning när Frölunda borde satsa för kvittering i den tredje perioden.
Här finns det massor av förbättringspotential om den här kvartsfinalresan ska jacka upp och bytas mot en semifinalsbiljett.
Kanske är det dags att skicka in en galet hungrig Erik Borg i leken?
Han har ju förstått att Frölunda inte finns för honom i framtiden – och brinner garanterat för att visa coach Roger Rönnberg och sportchef Fredrik Sjöström att de har gjort alldeles fel val.
• Domare som inte syns gör ett strålande jobb
I den här matchen var det Marcus Linde och Johan Magnusson som återigen fått förtroendet att vissla i kvartsfinalspelet – och domarduon gjorde ett alldeles strålande jobb.
Det var kanske inte den svåraste matchen att döma, inga slagsmål eller ens bråkiga situationer – men vi såg knappt röken av Linde och Magnusson.
Det är ju det bästa betyg som en domare kan få.
Att verka utan att synas, vill säga.
Utvisningarna – två för vardera laget – kändes korrekta, även om inte alla experter i landet lär hålla med.
• Måste hitta snabbaste vägen mot mål
En av de allra trökigaste klyschorna i hockey är att ett lag ska ”åka mer skridskor” … för att få fart på sitt spel.
Men vi undrar om inte coach Roger Rönnberg borde börja predika just det.
Det är ju kvitterat i matchserien nu – och Frölunda ser ju faktiskt ut som Spöket Laban i anfallszonen.
Riktigt blekt, med andra ord. Och snällt.
Och blygt.
Och den största orsaken är ju att laget är stillastående och initiativlöst.
Vad hände med det spel som stundtals visades upp i slutet av grundserien, det spel som fick supportrar och även förståsigpåare som undertecknad att faktiskt tro på ett långt slutspel i vår?
Dit måste Frölunda hitta tillbaka snabbt.
Just nu är det alldeles för krångligt, alldeles för runt – och målen görs varken från sarghörnor eller från utsidan av försvararna. Det fanns tendenser i andra perioden – men det måste gå snabbare mot mål på påskafton.
Tempo, alltså!
Dags att börja trampa och åka skridskor. ■