Flera skolor i Göteborg kan utredas för nedläggning
Göteborg: Enligt Göteborgs riktlinje för skolstorlek bör man arbeta för att stänga skolor med färre än 150 elever. Nu minskar elevkullarna och oppositionsrådet Axel Darvik (L) är orolig att flera skolor snart ska börja utredas. – Det handlar om ett tiotal skolor som är hotade. Jag tycker det är fel att stänga dem av organisatoriska skäl, säger han. Samtidigt var det hans parti som drev igenom riktlinjen för fyra år sedan.
Göteborgs minsta skola, Asperöskolan i Södra skärgården, hotades tidigare i vår att läggas ner på grund av för få elever. Älvegårdsskolan på Hisingen och Björsaredsskolan i Nordost kommer inte att starta någon förskoleklass till hösten på grund av för få sökande elever.
När elevkullarna nu minskar ser förvaltningen över skolornas kapacitet utifrån den skolenhetsutredning som grundskolenämnden beslutade om för fyra år sedan. Alla partier utom Demokraterna stod bakom beslutet som klubbades igenom med Helen Odenjung (L) som ordförande.
En av målsättningarna enligt utredningens slutrapport är att lämna alla skolor med mindre än 150 elever. En målsättning som Axel Darvik (L), oppositionsråd och andre vice ordförande i grundskolenämnden, nu tycker är helt felaktig.
– Jag tycker inte att man kan säga att små skolor är dåliga skolor, utan tvärtom är det många elever, föräldrar och lärare som uppskattar att särskilt de yngre barnen går i mindre skolor.
Det var ju ditt parti som drev igenom detta, står du inte bakom beslutet längre?
– Nej, jag har varit kritisk från första början till den, för jag kan inte se att det finns vetenskapligt belägg för att stora skolor har högre kvalitet. Jag tyckte att utredningen var undermålig i sin kvalitet redan då, säger han och fortsätter.
– Risken med stora skolor är ju också att en del elever får långa resvägar och det finns också risk att det blir ekonomiskt sämre resursutnyttjande om man bara har stora enheter. För det är inte säkert att det alltid passar i alla delar av staden.
I Göteborg finns 13 skolor som har färre än 150 elever. I nuläget har det inte startats någon mer utredning om nedläggning efter Asperöskolan, enligt grundskoleförvaltningen, men Axel Darvik är orolig för att det snart kommer att ske.
– Så länge den riktlinjen gäller så är det bara en tidsfråga innan de här skolorna kommer utredas för nedläggning, säger Axel Darvik.
Och enligt grundskoleförvaltningens direktör Maria Andersson är hans oro inte ogrundad. Det kan bli fler utredningar.
– Det kan det säkert bli. För i det här uppdraget som vi har kring skolenhetsorganisation så handlar det om att vi ska säkerställa att vi har en bärkraftig organisation. Men just nu finns det ingen utredning som är på gång, säger hon.
När skolenhetsutredningen antogs drev också L, M, MP, S och V igenom ett tillägg till riktlinjerna där man konstaterar att skolor kan vara både större och mindre beroende på geografiska förutsättningar, socioekonomisk situation och pedagogisk inriktning. Man slog också fast att alla enhetsförändringar i ett tidigt skede ska riskbedömas och beslutas om i nämnden.
Men det räcker inte, anser Axel Darvik som nu vill riva upp hela beslutet.
– Det handlar om vad man lägger sitt fokus på. Jag tror inte på att stora skolor är någon slags medicin för att råda bot på de problem vi har med skolresultaten.
Om skolenhetsutredningen rivs upp vad ska förvaltningen utgå från istället?
– Jag tror att man behöver vara flexibel och se när man bygger nya bostadsområden vilket behov som finns där. Man kan inte forma staden endast efter en skolenhets storlek. Det blir lite absurt om man säger att nu kan vi inte bygga fler bostäder här för att skolan är full. Då kanske man i stället får komplettera med en liten lågstadieskola.
Grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), blir förvånad över att Liberalerna bytt fot i frågan.
– Axels parti har drivit igenom detta, vi arbetade mycket med det och det har utretts av förvaltningen i flera år, att han nu då plötsligt inte står bakom de grundläggande principerna, det är intressant.
Hon tycker att skolenhetsutredningen tjänat staden väl, inte minst nu under den ekonomiska krisen.
– Att vi har klustrat ihop skolor i större skolenheter och kunnat flytta pengar till mindre skolor som inte bär sig i ett skolområde har varit räddningen nu när det har varit en ekonomisk kris och regeringen inte har gett oss något krisstöd. Så Axel ska nog vara väldigt tacksam att Helene Odenjung baxade igenom detta.
Hon ser också utredningen som ett måste för att kunna konkurrera på skolmarknaden eftersom skolpengen är densamma i kommunala och fristående skolor.
– Om vi ska ha massa små skolor som kostar mycket mer än vad det kostar när man får lite stordriftsfördelar, så måste vi ju samtidigt betala mer till de fristående skolorna. Hade vi haft ett differentierat system, som jag vill att vi ska ha, så hade vi inte haft samma behov av stora skolenheter.
Viktoria Tryggvadottir Rolka vill inte uttala sig om de små skolor som kan komma att utredas innan det finns något underlag att ta ställning till. Men att alla små skolor kommer stängas ser hon som en omöjlighet. Och hon poängterar att det alltid är politikerna i nämnden som tar beslut om en skola ska stängas.
– Att det om några år inte skulle finnas några små skolor kvar i Göteborg är ingen risk. Det kommer alltid behövas med tanke på hur geografiskt spridd den här staden är.