Det är krigshetsarna som är naiva Kommentar
När ska mänskligheten inse att mer vapen är en återvändsgränd? Stina Oscarson ser tre tjejer sjunga under ett magnoliaträd och skriver en betraktelse över vår tids krigshets.
Jag har just passerat den vita magnolian men de fåtal blommor som under helgen försiktigt vågade krypa fram och visa att de tror på ännu en vår har nu stannat mitt i steget.
Liksom i skräck.
Under trädet står tre tjejer i tioårsåldern. Alltför tunt klädda i den kyliga vinden.
Men det är jag som fryser. De sjunger.
De står under trädet och sjunger ”I natt jag drömde”
Om och om igen.
Jag stannar.
Men jag har tyvärr inga pengar säger jag tafatt när de efter en stund tar en kort paus.
Det gör inget säger de.
Vi vill bara sjunga.
Att det ska bli fred.
Det vill jag med säger jag och jag är så glad att ni sjunger. Och ändå gråter du säger de. Ja säger jag.
På radion diskuterar en panel om Irans attack på Israel kommer leda till ytterligare eskalering. Om den ska tolkas som en strategisk markering eller en hämnd för Israels förra attack och om den i sin tur var en markering eller en hämnd för en tidigare och om det var den som var orsaken till denna eventuella eskalering. Till slut verkar ingen längre veta vad man egentligen talar om och anklagar varandra för att sätta saker i fel kontext och börjar istället träta om vad den svenska regeringen bör göra.
Vilket ju beror på i vilken kontext man ser det.
Snart är vi tillbaka på Jesu tid tänker jag och funderar på när vi som mänsklighet rakryggat ska kunna stå upp och säga att det alltid är fel att använda våld. Att medvetet skada andra. Människor. Och marken vi går på. Oavsett kontext.
Men avståndet dit tycks bara öka.
I hela världen går vapenfabrikerna på högvarv.
Och i tilläggsbudget efter tillläggsbudget skrivs kostnaderna upp. För allt som sägs ha med vår trygghet att göra.
Funderar på när vi som mänsklighet ska inse att mer vapen är en återvändsgränd. På alla nivåer.
Att det är krigshetsarna som är naiva.
Inte vi som står under magnolian och sjunger.
”Ty varje våldshandling kränker någons rätt.” Skriver Bertha von Suttner i ”Ned med vapnen!”. ”Och förr eller senare söker den förorättade göra sina anspråk gällande och en ny konflikt bryter ut.”
På X förklarade Jimmie Åkesson ”Fullt krig” efter förra veckans skjutning i Skärholmen. Vad betyder det? frågar en kille jag möter på minnesstunden. I går införde de visitationszoner fortsätter han. Jag vågar redan inte gå ut.
”Så bär varje krig inom sig fröet till ett nytt” skriver Suttner.
Under trädet fortsätter tjejerna sjunga.
Det tänker man också göra i Malmö.
Men där är det mer komplicerat.
Och man kommer också att slåss anar många.
Och vem som anser det rätt att sjunga och vem som anser det rätt att slåss
Eller snarare vem som har rätt att sjunga och vem som har rätt att slåss
Beror på utifrån vilken kontext man talar.
Men vad som till slut kommer att hända
Beror på oss.