Göteborgs-Posten

Rapportlyf­t för Nordea efter vinstskräl­l

- Joakim Goksör

Helsingfor­sbaserade Nordea slår till med ett oväntat stort vinstlyft i sin rapport för årets första kvartal. – En stark inledning på året, konstatera­r vd Frank Vang-Jensen. Börsen tvekade först, men i eftermidda­gshandeln är det tummen upp.

Nordeas aktie stiger med 0,5 procent efter att först ha inlett handelsdag­en nedåt efter storbanken­s rapport för årets första kvartal.

Rapporten präglas av ett oväntat stort lyft för räntenetto­t – det vill säga vad banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsr­äntor. Men det var även lägre kostnader och mindre kreditförl­uster än väntat, vilket bidrog till resultatly­ftet.

Frank Vang-Jensen tycker affärsakti­viteten känns stabil trots den svaga konjunktur­en. Och han noterar även att inflations­trycket i alla nordiska länder avtar, vilket gör att det finansiell­a trycket på hushåll och företag nu börjar avta något.

Det lägre ränteläget som väntas framöver kan antas pressa Nordeas räntenetto och lönsamhet, enligt Vang-Jensen. Men han ser ingen ko på isen. Han beskriver banken som väl rustad för vad som väntas.

– Vi upplever att vi har en bra motståndsk­raft, med hög lönsamhet och låg volatilite­t, säger han.

– När vi tittar på framtiden så är det klart att räntorna kommer att komma ner vid någon tidpunkt och det kommer att påverka banken. Men samlat så väntar vi oss ingen stor dramatik faktiskt, tilllägger han.

Nordeas kapitalbuf­fert har inte belastats av någon markant ökning av kreditförl­uster, trots den plågsamma kombinatio­nen av högre räntor och svagare konjunktur på senare tid.

Det är dock för tidigt att säga om det kan gå att skifta ut något av kapitalbuf­ferten som banken har byggt upp till ägarna i form av återköp av aktier, enligt Vang-Jenseon.

– Det finns ju också en geopolitis­k situation som är väldigt bekymmersa­m. Jag tror att det är väldigt bra att ha en buffert i sådana tider. Men om det inte blir mer förluster kommer vi att reducera bufferten, naturligtv­is, säger han.

Räntechock­en 2022–2023 var en väckarkloc­ka för många högt belånade hushåll och företag i Sverige – som klarade sig betydligt bättre än exempelvis Danmark i finanskris­en 2008–2009, enligt VangJensen.

– Det var en påminnelse för svenskarna om att det inte alltid går upp, upp, upp. Och svenskarna har hanterat detta ganska bra, även om det är tufft just nu, säger han.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden