Barn som ber föräldrar swisha får sällan nej
Nästan vart tredje barn mellan 8 och 18 år ber regelbundet sina föräldrar om pengar via Swish – och 70 procent av dem får nästan alltid sin vilja igenom, visar en ny undersökning. – Man gör nog både sig själv och sitt barn en björntjänst om man swishar lite till höger och vänster, säger Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér.
Beteendet skulle i längden kunna ge barnet problem även som ung vuxen, menar Magnus Hjelmér.
– Man lär sig inte riktigt vad som händer när pengarna tar slut, säger han.
Samtidigt har 43 procent av barnen inga eller knappt några regler om hur de får spendera sina pengar. Det visar undersökningen som gjorts av Verian på uppdrag av Ica-banken.
Men hur mycket regler man kan sätta kring vad ens barn spenderar vecko- eller månadspengen på finns det ingen ”one size fits all”-lösning på.
– Man behöver anpassa sig efter både sin egen situation och barnets ålder och kapacitet. Men ju tidigare man skapar strukturer kring pengar och en koppling till sparande desto bättre. Då lär sig barnet att man kan behöva avstå konsumtion i dag för att belönas senare, säger Magnus Hjelmér.
En dystrare sida av undersökningen är att 17 procent av barnen oroar sig för sina föräldrars ekonomi. 16 procent har känt sig utanför för att kompisarna haft råd med fler saker och aktiviteter än dem själva. Där sticker flickor ut (18 procent) jämfört med pojkar (14 procent).
Hur man pratar om familjens ekonomi med barn och i vilken ålder är också en fråga som kan vara svår att ta sig an.
58 procent av barnen uppger att de pratar om familjens ekonomi hemma varje månad eller oftare. En tredjedel pratar om familjens ekonomi några gånger per år eller mer sällan. Samtidigt uppger 56 procent av barnen att de inte vill prata mer om pengar och ekonomi hemma.
Enligt Magnus Hjelmér är det först i tonåren, när barn börjar förstå pengars värde, som det är lönt att involvera dem i diskussioner om familjens ekonomi. När man väl gör det bör man också hålla sig till saker barnet kan vara med och påverka.
– Barn kan till exempel inte påverka föräldrarnas inkomst om det är det som gör att man har det tufft. Men när det gäller olika kostnader, hur man sparar på varmvatten eller hur man ska få semesterkassan att gå ihop kan man vara transparent med, säger Magnus Hjelmér.
Ju tidigare man skapar strukturer kring pengar och en koppling till sparande desto bättre. Magnus Hjelmér
Vardagsekonom Ica-banken