Amanda Jansson briljant som ”Stormskärs Maja”
Stormskärs Maja
Regi: Tiina Lymi
Med: Amanda Jansson, Linus Troedsson, Desmond Eastwood, Amanda Kilpeläinen Arvidsson, Jonna Järnefelt, Tobias Zilliacus mfl.
Finland, 2024 (164 min)
**
Amanda Jansson slog igenom stort som polisen Sara i ”Tunna blå linjen”. Här gjuter hon nytt liv i en riktig finsk klassiker: Stormskärs Maja – och det ska sägas direkt: hon är enastående. Än en gång drar hon nytta av sin unika förmåga att utstråla styrka och skörhet samtidigt. Scener som då hon gör upp eld i mitt i natten för att betvinga Böljemor imponerar. Trots all glöd, energi och nerv förmår Amanda Jansson ändå inte ensam bära upp hela detta omständigt berättade historiska epos.
Eftersom betydligt färre i Sverige känner till berättelsen om Stomskärs Maja kommer här en liten resumé. Med start 1968 gav den åländska författaren Anni Blomqvist ut sammanlagt sex romaner om Maja. Vi följer där huvudpersonen från uppväxten på gården ”Vestergårds” på Åland till livet som gift fiskarhustru och flerbarnsmor på det vindpinade Stormskäret.
Det är 1800-tal och Maja blir mot sin vilja bortgift med Janne (Linus Troedsson). Hon får utstår diverse umbäranden: från barnafödslar till brittisk ockupation.
En lekfull stämning infinner sig ändå på Stormskäret när Maja får bevis för att maken respekterar henne. De inleder ett lustfyllt och jämställt förhållande på det avlägsna skäret – bortom samtidens konventioner.
Romansviten är inspirerad av verkliga människor och händelser, och förlagan för Stormskäret är den åländska ön Väderskär. 1976 kom också tv-serien ”Stormskärs Maja” – som blev en av de mest populära finlandssvenska serierna någonsin.
Nya ”Stormskärs Maja” dras dock med en präktig redovisningsiver som irriterar. Ambitionen – förutom den uppenbara: att få klirr i kassan – tycks ha varit att få med huvuddragen i alla sex böckerna. Dessutom vill man poängtera Majas självständighet, och duglighet i en tid då kvinnor annars saknade rättigheter. Resultatet pendlar mellan tv-såpans klichéer och en långrandig historielektion (närmare tre timmar) där läraren glömt att sovra i materialet.
Filmen,oförblommerat sponsrad av bland annat Viking Line, har redan gjort supersuccé i Finland och setts av närmare en halv miljon.
Men varför detta berättande som så sällan berör? Stormskärs Maja – och hennes spännande liv – är värd något betydligt bättre.
Titta hellre på:
”Vår tid är nu” (Ulf Kvensler, mfl, 2017-) ”Utvandrarna” (Jan Troell, 1971) ”Pianot” (Jane Campion, 1993)