Johan Rylander: Väl godkänt – men nästa säsong måste truppen stärkas
Utan stjärncenter och utan söndertacklade spelare är inte Frölunda HC ett guldgäng år 2024. Men laget är två förluster i sudden ifrån en SM-final – med ett helt nybyggt lag. Det måste vara ett väl godkänt betyg.
Till slut blev Robert Ohlssons puckare från norra Västerbotten övermäktigt. Frölunda HC stretade på i den sjunde matchen – hade ett tag 1–1, då Jere Innala vackert fixat sitt elfte mål i SM-slutspelet via ett friläge.
Men Lasse Johansson i 031-gänget kasse var inte uppe på sin bästa nivå.
Målvakten hann inte över när Jonathan Johnson – vem annars? – sköt 1–0 i ett billigt numerärt överläge, han var direkt blek när Martins Dzierkals skyfflade in 2–1 på plocksidan.
Kanske var Johansson trött, både kroppsligt och mentalt.
Kanske borde coach Roger Rönnberg ha spelat Frans Tuohimaa i några fler slutspelsmatcher – för att avlasta Frölundas äldste spelare.
Det är klart att det alltid är lättare att vara efterklok – och Frölunda nådde i ärlighetens namn inte sin bästa nivå i den sjunde matchen.
Det krävdes att laget skulle vara som bäst.
Men sanningen?
Det var inte ens riktigt nära. För bensinen tog slut.
Och kanske var truppen för tunn, trots allt.
För vem kunde på förhand tro att spelskicklige backen Filip Hasa skulle missa hela slutspelet med nackproblem – efter en sen tackling i januari?
Jag är rätt övertygad om att både sportchef Fredrik Sjöström och coach Roger Rönnberg förbannar valet att skeppa iväg backen Max Lindroth till TPS Åbo.
Han hade faktiskt bäst plus/minus-statistik av alla backar. Trots blygsamt med speltid så var han alltid stabil, alltid hård, alltid bra – och hade behövts i två tuffa slutspelsserier.
Albin Sundin kastades in från juniorlaget – och spelade så pass bra att han belönades med ett rookiekontrakt i A-laget fram till 2025. Han har spelat klokt och kyligt – och kommer få ett ordentligt genombrott i SHL till hösten.
Om det inte redan har kommit, vill säga.
Det dröjde också till januari innan sportchef Fredrik Sjöström hittade en frysförpackad finländare i Ångermanland.
Fram till dess hade Frölunda spelat utan en förstecenter, då tänkte ettan Gustav Rydahl tidigt var trasig och tvingades operera en sönderklämd nerv i ryggen.
Ledningen trodde länge att David Edstrom eller Noah Hasa skulle blomstra, men det var först med Mikael Ruohomaa som lagkompis som både Malte Strömwall och Jere Innala fick fart igen.
Det misstaget kommer inte Frölunda göra om – och har träffat bland andra Jacob Peterson, som vill få fart på karriären igen. Det skulle vara en riktigt bra värvning – om den blivit av.
Frölunda kommer att starta den nya säsongen med en tydlig toppcenter.
Nu var ju Mikael Ruohomaa inte med i två sista matcherna, skadad i foten – och då var Frölundas centersida plötsligt väldigt tunn jämfört med Skellefteås.
Och en bra centersida krävs – om det ska hålla hela vägen.
Och sanningen är att finalplatsen inte förlorades här, i den sjunde semifinalen.
Den förlorades i kaosmatchen där allt hände.
I vanliga fall skulle Frölunda vunnit redan där och då hade SM-finalen redan varit klar.
Med det säger vi tack för den här säsongen. Vi ses snart i nästa.
Och redan i maj ska Tidernas Frölunda utses på en stor gala i Scandinavium – och ni läsare har varit med och röstat fram laget. Och förresten:
Rögle BK vinner SM-guldet.