Marta Barandiy vill bli en röst för Ukraina i EU
Redan före invasionen av Krim 2014 anade Marta Barandiy vad som hotade hennes hemland. Hon grundade en organisation för Ukraina i Bryssel. Men ingen lyssnade. Hon minns fortfarande när hon förstod vad som skulle ske – flera år innan kriget bröt ut. – Jag grät när det hände. Nu siktar hon på att bli en röst för Ukraina i Europaparlamentet.
På väggen i mötesrummet i centrala Bryssel hänger en vit banderoll med texten Promote Ukraine, och namnteckningar av skådespelaren Mila Kunis, Nobelpristagaren Oleksandra Matviichuk och andra som stöttat och hjälpt organisationen.
Intill den en bokhylla med utmärkelser. I dag är organisationen en etablerad röst som tar plats i debatten. Men de första åtta åren kämpade Marta Barandiy hårt för att få uppmärksamhet för Ukrainas sak i Bryssel, utan att så mycket hände.
Hon arrangerade demonstrationer. Försökte nå fram.
– Men inte ens efter invasionen av Krim var det någon som såg Ukraina som något viktigt. I stället försökte de europeiska ledarna närma sig Ryssland.
Hur var det?
– Om du visste hur många gånger jag tänkt att det är lika bra att ge upp. Minst 300 gånger. Det har varit så många besvikelser. Jag har gråtit mig till sömns. Men så har jag vaknat på morgonen med en kraft jag inte ens visste var den kom ifrån. Jag bara visste att jag måste fortsätta.
Den fullskaliga invasionen 2022 ändrade allt – mest av allt för alla ukrainare, men också för Promote Ukraine.
– Nu skulle jag behöva vara flera personer för att hinna med allt. Helt ärligt så har jag inte haft tid att känna efter hur jag mår, för jag har varit så arg, säger Marta Barandiy.
På hennes blus sitter en partisymbol med texten Voor U. Partiet grundades av den flamländska parlamentsledamoten Els Ampe, och partinamnet uttalas som engelskans For you – För er.
Marta Barandiy är partiets toppkandidat i EU-valet.
– Det är det första partiet som är grundat av en kvinna, många ledande kandidater är kvinnor. Ett av syftena med partiet är att lyfta fram kvinnor, säger hon.
Ideologiskt beskriver hon det som ett liberalt parti, som står upp för mänskliga fri- och rättigheter och som vill minska byråkratin och statens inflytande.
– Jag tror att jag blev erbjuden att bli toppkandidat på grund av Ukrainafrågan. Men tanken är förstås inte att jag ska representera Ukraina, utan Flandern. Men i grunden handlar det om europeiska värderingar, frihet och värdighet. Jag ska fortsätta företräda de värderingar och idéer som jag redan kämpar för.
Samtidigt lyfter hon fram Ukraina som en av de viktigaste frågorna för hela den Europeiska unionen just nu, eftersom hon ser det som händer i hennes förra hemland som en ödesfråga för hela Europa.
Marta Barandiy växte upp i Ukraina, men flyttade till Belgien i början av 2010-talet. Hon jobbade med kundrelationer på AB Volvo samtidigt som hon följde utvecklingen i hemlandet. Det var en tid då presidenten hette Viktor Janukovytj och ett tätare samarbete med EU var aktuellt. Ett samarbetsavtal inom ramen för det som kallades det östliga partnerskapet var klart att underteckna.
Men plötsligt vände Viktor Janukovytj och tecknade i stället ett avtal med Ryssland i slutet av 2013.
– Kreml lade sig i och hindrade Ukraina från att närma sig Europa.
Ingen pratar om det i dag, ingen kommer ihåg det. Trots att det i praktiken var det som startade kriget, säger Marta Barandiy.
Hon beskriver det som starten för hennes kamp för Ukrainas frihet.
– Jag minns att jag grät när det hände. Mina kollegor på AB Volvo undrade varför. Men jag kände att det var början på något mycket större.
Trots invasionen av Krim 2014 så tycker hon att det var svårt att få folk i Västeuropa att förstå att Putin ville ha mer. Att Ryssland faktiskt var ett hot.
– Ryssland har aldrig gjort upp med Stalins brott. Eller andra Sovjetledares brott. Alla deportationer, allt mördande. Ingen har ställts till svars för det. Så hade det inte kunnat gå till i Tyskland eller Frankrike. I Putins värld är makt allt som räknas. Inte lag och rätt. Där gör den starkaste som han vill.
Vad borde Europa gjort under åren fram till 2022?
– Vi hade behövt vara mer vaksamma på all desinformation och rysk infiltration. Hade vi gjort samma sak i Ryssland hade de sett det som en krigshandling. Här lät vi det bara ske, som en del i demokratin samtidigt som en massa högerpolitiker legitimerade Putin.
– Och Nord stream 2 blev också som en reklampelare för Ryssland. De lyckades göra oss beroende av rysk energi. Hur var det ens möjligt? Vi tillät Putin att förbereda sig inför invasionen.
Och vad kan Europa göra nu?
– Först och främst måste EU-länderna fokusera på det egna försvaret. Det är någonting som jag tänker jobba med om jag blir invald i parlamentet. Vi måste säkra att Belgien och andra länder klarar av att uppfylla sitt löfte till Nato och satsa två procent på försvar. Det gör de inte i dag.
Marta Barandiy säger att det som händer i Ukraina nu visar att Europa inte är tillräckligt förberedda.
– När Ukraina ber om vapen så finns det flera anledningar till att de inte får det. En är att det inte finns tillräckligt med vapen i Europa. Det är farligt och skrämmande.
Vad vill du skicka med till svenska läsare?
– Europa är den enda kontinent som håller mänskliga rättigheter. Om Putin attackerar Europa, och om Europa faller så kommer mänskliga rättigheter bara finnas i historieböckerna. Så börja bygga försvaret nu. Jag vet att Sverige tar det här på större allvar än de flesta andra europeiska länder, så försök att övertyga dem också. Det är avgörande.