Ny lagstiftning kan skydda fler barn från att föras ut ur landet
De senaste fem åren har närmare tusen barn förts utomlands, men mörkertalet är stort. När resan väl skett är det svårt att få tillbaka dem. Social tjänstminister Camilla Walters son Grön vall (M) ser det därför som avgörande att resan kan stoppas långt tidigare. – Ofta när utreseförbud används i dag så kommer det för sent när barnet redan har rest, säger hon. Den 1 juni införs en ny lag om ett utvidgat utreseförbud.
I många fall när barn förs ut från Sverige är det efter ett beslut från socialtjänsten.
GP har berättat om flera fall där föräldrar har flytt landet med sina barn för att undvika att socialtjänsten ska omhänderta barnen. Det senaste fallet handlar om Julia, som rycktes upp ur sin vardag med skola, vänner och familj och fördes bort av sin mamma. Det tog fem år innan hon kom tillbaka till Sverige.
Under de åren har närmare tusen barnförts bort enligt Utrikesdepartementets statistik.
– Det finns egentligen inte ord för hur fruktansvärt det är. Inget barn eller ung människa ska behöva vara rädd för att bli bortförd. Där har samhället misslyckats, säger social tjänstminister Camilla Walters son Grön vall( M ).
I nästa andetag vill hon understryka att socialtjänsten är välfärdens men också barnens yttersta skyddsnät och att regeringen har ett starkt fokus på att skärpa och stärka barns rättigheter.
–Genomen radlagstiftnings processer och kunskapshöj andeinsatser arbetarvin u för att säkerställa att den här situationen förändras, säger hon och nämner en palett av åtgärder – allt från att förebygga att det går så långt att föräldrar umgås med tankar på att föra bort barnet till handfasta hinder när de faktiskt är på väg att göra det.
Så sent som 2020 infördes nya regler som gör det möjligt att besluta om utreseförbud för ungdomar under 18 år där det finns risk för att de förs utomlands i syfte att ingå äktenskap, äktenskapsliknande förhållanden eller könsstympas. I Julias fall har den lagstiftningen inte kunnat hjälpa henne då hon inte faller in inom någon av kategorierna.
Eftersom utreseförbud dessutom ofta används för sent när barnet redan har rest så är det en lucka som har behövt täppas till. Dessutom har det funnits behov av att fler områden täcks in.
– Utvidgningen 2020 var ju till för att motverka bland annat barnäktenskap och könsstympning, vilket är jättebra. Men det räckte inte, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Regeringen har därefter utrett ett ytterligare utvidgat utreseförbud samt hur det ska kunna tillämpas. Den 12 januari i år kom regeringens lagförslag och nyligen, den 2 maj, sa riksdagen ja till det. Lagen träder i kraft den 1 juni.
Camilla Waltersson Grönvall ser det som viktigt att skäl för utreseförbud även omfattar upp f ostrings resor, att man exempelvis uttrycker en annan sexuell läggning än den föräldrarna accepterar eller att man trotsar föräldrar på olika sätt.
– Det ska vara tillåtet att uttrycka andra uppfattningar och åsikter än föräldrarnas och när socialtjänsten ser att det finns den här typen av problematik och är orolig för hur föräldrarna skulle kunna tänkas reagera så är det viktigt att kunna agera tidigt på de här signalerna.
Ett annat problem har varit glappet i tid mellan att socialtjänsten fattar beslut om en LVU-placering tills att den verkställs, vilket var avgörande i Julias fall.
Såvida det inte är akut ska i vanliga fall både nämnden och slutligen förvaltningsrätten först besluta om placeringen vilket har gett gott om tid för vårdnadshavare att fly landet med barnet.
– Det behövs en lagstiftning som gör det möjligt att verkställa ett utreseförbud i samma stund som beslutet fattas, säger Camilla Waltersson Grönvall.
I och med den nya lagen blir det möjligt nu.
Ytterligare en del handlar om att personer med utreseförbud inte bara ska finnas i passregistret. Camilla Waltersson Grönvall anser att det behöver ses över om de också ska kunna finnas med i polisens efterlysningsregister.
– Det tror jag kommer att vara en mycket betydelsefull del i att också kunna hindra att barn förs utomlands.
I år väntas också en ny socialtjänstlagstiftning presenteras. Regeringens ambition ä rattlagändringarna ska träda i kraft 1 juli 2025.
– Vi har en socialtjänstlag från 80-talet då vi hade ett helt annat samhälle. Dagens situationer och det vi diskuterar nu existerade knappt då. Därför driver jag på för att få den nya socialtjänstlagstiftningen på plats som i stället för att vara reaktiv ska vara förebyggande till sin karaktär.
Det betyder att socialtjänsten ska vara mer tillgänglig och insatser ska kunna erbjudas på ett mycket enklare sätt än i dag. Det handlar om fler öppna verksamheter där man tidigt ska kunna fånga in de här barnen närde signalerar olika formera v problematik. Föräldraskapsstöd och familjecentraler är exempel på sådana verksamheter.
– Jag ser också de skolsociala teamen som väldigt viktiga där socialtjänsten ska kunna finnas i skolan och ha möjlighet att arbeta på plats runt de här barnen.
I det sammanhanget är de sekretessregler som finns mellan skola och socialtjänst problematiska. I slutet av november tog justitieministern emot flera utredningar som handlar om hur det kan bli lättare att utbyta information mellan skolan, socialtjänsten och polisen.
Parallellt med allt detta behöver det sargade förtroendet för socialtjänsten byggas upp igen efter den omfattande desinformationskampanjen som skrämt upp många föräldrar.
– Det här gör mig riktigt förbannad, för socialsekreterare hotas, vilket i förlängningen innebär att svensk demokrati hotas. Men allra ytterst slår det här mot de barn som socialtjänsten finns till för, säger Camilla Waltersson Grönvall.