Jag måste ha kimchi!
Det finns saker jag äter och som jag kanske skäms lite för, men jag äter också saker jag inte skäms över men som jag i det närmaste blir besatt av. Jag äter dem om och om igen i kanske två månader. Ett tag var det avokado, jag åt det till frukost, lunch och ibland även middag. Jag var extremt kreativ med hur jag serverade den och åt tills jag var så trött på avokado att jag inte kunde titta på en på ett halvår. Sedan var det Som Tham (thailändsk papayasallad); åt den varje kväll när jag var hemma och hittade olika tillagningssätt. Jag åt det även på thailändsk restaurang. Nu blir det inte lika ofta.
Och min kimchiperiod, den varar längst av alla. Den började för fyra månader sedan, och jag är fortfarande mitt i den. Min besatthet av kimchi verkar inte avta. Mina kimchipannkakor har gjorts till perfektion, men har jag tröttnat på dem så det blir bara vanlig kimchi.
Det har gått så långt att jag äter kimchi till frukost, vilket kanske inte alltid är lika trevligt för min omgivning. Alltså, det finns tydligen de som inte gillar doften av starkt fermenterad mat, särskilt inte när de vaknar på morgonen.
Sedan hade jag ju den där äggsmörgåsperioden, som varade ganska länge. Curryperioden var kort men väldigt intensiv.
Och jo, det finns saker som jag bara måste beställa när jag går på restaurang – och det är kronärtskocka, just nu alltså. Vem vet vad det är om några månader? Så, finns det andra som jag? Jajamensan, jag frågade några kollegor i branschen:
• Niklas Ekstedt gick igenom en långvarig fascination för ramen, så lång att hans barn till slut bönade och bad honom att sluta laga ”nudlar” hemma.
• Joakim Almquist, kock och ägare av Punk Royale, hade en period när han lagade croque monsieur varje kväll när han kom hem. Och när det finns beställer han alltid foie gras på restaurang.
• Stefan Ekengren går igenom en besatthet av strömming, gärna nästan rå, och serverar den även sådan på sin restaurang Hantverket.
• Linn Söderström älskar gröna ärter, men på krogen beställer hon alltid råbiff eller en klassisk biff med bea.
• För Magnus Ek på Oaxen är det kål som gäller, och har varit så länge. Både grönkål och svartkål.
Vad är ni besatta av? Låt mig gärna veta! Och varför är det så att man kan äta något så himla länge och sedan bara tröttna?
Jag är supernyfiken på vad min nästa fas ska bli. I skrivande stund sitter jag i Paris, så kanske det blir grodlår eller något liknande.