Bäst just nu

Gourmet - - INNEHÅLL NR 2 - Text: AN­DERS MELLDÉN

Gour­mets vinre­cen­sent gui­dar oss till vår­vin­terns vär­man­de vi­ner.

Frank­ri­ke har va­rit den goda ma­tens första och störs­ta hem­land se­dan ur­min­nes ti­der. I näst in­till värl­dens al­la län­der finns frans­ka kro­gar, koc­kar och rå­va­ror. Att frans­män­nen sam­ti­digt står sta­digt vin­le­des på värl­dens mark­na­der be­ror in­te ba­ra på vinets sto­ra sma­kva­ri­a­tion och en hi­sto­risk sats­ning på kva­li­tet. Jag tror att det fram­för allt be­ror på just den in­ter­na­tio­nel­la fram­gång­en för den frans­ka ma­ten. Att det finns en stark kopp­ling mel­lan mat och vin är ing­et nytt, men att ma­ten är så vik­tig för att spri­da ett lands vi­ner – och ro­ta ett ge­nu­int in­tres­se för dem – har bli­vit mer och mer tyd­ligt.

Ett av de bästa ex­emp­len är nog Ita­li­en. Här har kvan­ti­tet i vin­pro­duk­tio­nen mer och mer gått mot kva­li­tet de se­nas­te de­cen­ni­er­na. Ita­li­ens­ka vi­ner finns öve­rallt, från de enk­las­te snabb­köp och piz­ze­ri­or till de fi­nas­te vin­bu­ti­ker och stjärn­re­stau­rang­er. Pre­cis som ma­ten. Ita­li­ensk mat är en­kel, god och byg­ger på ett få­tal rå­va­ror som ska kän­nas i maträt­ten. Al­la kan laga ita­li­ensk mat. Al­la äls­kar ita­li­ensk mat – och den kan va­rie­ras till att pas­sa bå­de fi­ne di­ning och enkla­re mid­da­gar. In­te kons­tigt då att al­la ock­så äls­kar de ita­li­ens­ka vi­ner som följt i ma­tens köl­vat­ten.

Ti­di­ga­re drack vi myc­ket tyskt vin i Sve­ri­ge. Det var en tid då tysk mat och tys­ka re­stau­rang­er in­te var sär­skilt ovan­li­ga. Idag ser det li­te an­norlun­da ut, Tyskland är in­te en själv­klar gast­ro­no­misk fö­re­bild, och ty­värr har ett vi­kan­de in­tres­se för de tys­ka vi­ner­na följt. Ös­ter­ri­ke gör fan­tas­tis­ka vi­ner, men som vin­land kom­mer det aldrig att bli rik­tigt stort så länge ma­ten in­te når ut. ”Men Syd­af­ri­ka då?” sä­ger ni. ”Det är ett land vars mat in­te ser­ve­ras på re­stau­rang­er men vars vi­ner än­då säl­jer.” Jodå. Ny­he­tens be­hag och en hel del re­san­de till lan­det led­de till en för­sälj­nings­boom för någ­ra år se­dan. Som ty­värr in­te höll i sig. Sam­ma sak sked­de, om än i mind­re ska­la, med gre­kiskt vin. Hur myc­ket gre­kiskt vin ha­de vi druc­kit om in­te de gre­kis­ka re­stau­rang­er­na sla­git ige­nom på 1970- och 80-ta­len? Ty­värr har des­sa re­stau­rang­er in­te ut­veck­lats sär­skilt myc­ket se­dan dess, och vin­ex­por­ten står och stam­par med många ly­san­de vi­ner som få får nju­ta av.

Ta­past­ren­den från vå­ra re­sor till Spa­ni­en, och fak­tu­met att Spa­ni­en länge stått för värl­dens mest fram­stå­en­de gast­ro­no­mi, har lett till stort in­tres­se för spans­ka vi­ner. Grann­lan­det Por­tu­gal står där­e­mot gans­ka stil­la, med minst li­ka bra vi­ner och spän­nan­de pro­du­cen­ter men med lå­ga ex­port­siff­ror. Kanske kom­mer de att bli hög­re i takt med att Lis­sa­bon blir en full­vär­dig kon­kur­rent till Bar­ce­lo­na som week­endstad och fler där­med får upp ögo­nen för por­tu­gi­sisk gast­ro­no­mi? Men då gäl­ler det för por­tu­gi­ser­na att fo­ku­se­ra på sin bästa mat, nå­got det än så länge är li­te si och så med.

För mat och vin går hand i hand. Jag tror att det är först när man kan an­vän­da ma­ten och en in­ter­na­tio­nell re­stau­rangscen som mark­nads­fö­rings­verk­tyg som ett lands vin­ex­port kan ta verk­lig fart och bli eta­ble­rad.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.