SPENDERA MERA
Daniella Illerbrand funderar över vad svenskarnas stora matintresse kan leda till.
Daniella Illerbrand hoppas på den ljusnande framtid, utan fusk i maten.
I DESSA DAGAR har vi svenskar mycket kunskap om mat och dryck. Det är inte ovanligt att ha en sous vide-maskin hemma, och surdegen är sedan länge lika vanlig att ha i kylskåpet som mjölk.
Alla köper kokböcker och läser mattidningar, vi har koll på kockar och influencers på instagram, och det känns som att vi äntligen är villiga att lägga mer pengar på bra råvaror. Har vi slutat att snåla? Och framför allt, de människor som för några år sedan förfasade sig över att man kunde lägga mer än 4 000 kronor i månaden på råvaror, har de ändrat sin syn?
Sverige har tyvärr länge varit ett av de länder där invånarna spenderat minst pengar på råvaror i hela världen. Vi har gladeligen köpt billig fläskfilé från Tyskland och Danmark, inte brytt oss om var frukten kommer ifrån och gnällt när det var dags att höja priset på mjölken. Hur går detta ihop med det enorma intresse som gemene man nu visar? Alla vill vara Sveriges senaste mästerkock, grillmästare, hamburgerkung eller bakdrottning. Spenderar vi eller fuskar vi fortfarande? Tar vi vara på den kunskap som nu finns så lätt tillgänglig?Jag vill tro det. Lite i taget blir vi mer medvetna. Allt detta överflöd av information bidrar i längden till att vi långsamt ändrar vårt beteende.
DET KANSKE BÖRJADE med en surdeg, vilket sedan utökades till att köpa grönsaker på Bondens marknad. Sedan började man tänka på var köttet kom ifrån. Och snart vet vi så mycket att vi själva kan styra hur marknaden kommer att se ut.
Jag är en stor förespråkare för att man ska lägga extra pengar på bra mat. Hemma hos oss har vi några mycket viktiga regler, och den allra viktigaste är att aldrig fuska med maten. Den får kosta mer än allt annat. Så har det nästan alltid varit, och nu känns det extra angeläget med en liten kille i familjen som jag vill ska äta bra. För mig finns inga genvägar. Sanningen är att jag hellre äter de billiga delarna av ett djur, bara de är uppfödda med kärlek, eller de billigaste rotfrukterna om de är odlade på ett hållbart sätt. Inget smakar så illa som en entrecôte där man inte kan följa dess ursprung. I en förlängning kanske det stora matintresset leder till att människor börjar laga mat tillsammans igen, och äter middag som en familj. Enligt statistiken äter vi färre och färre måltider tillsammans hemma vid matbordet. Och vad kan vara viktigare än bra mat och familjetid? Ja, det skulle vara världsfred kanske, men vi kan ju börja hemma. •